Att må bra på jobbet är viktigt. Det hjälper inte bara individen utan även hela organisationen.
– Därför bör medarbetarnas välmående och hälsa vara centrala delar av den strategiska organisationsutvecklingen, säger Hanne Berthelsen, forskare vid Malmö högskola.
Många studier bekräftar att det finns ett samband mellan medarbetarnas välmående och kvaliteten i det arbete som utförs.
– Inom vård- och omsorgsyrkena vet vi att det finns höga krav och ett högt arbetstempo som inte alltid står i proportion till de resurser som tillhandahålls. Det finns ofta ett starkt moraliskt och mänskligt engagemang inom de yrkesgrupper som har mycket människokontakt. När man ges möjlighet att utföra ett bra arbete bidrar det till en inre motivation och arbetsglädje, säger Hanne Berthelsen.
Omvänt kan bristande möjligheter att utföra ett bra arbete skapa konflikter och dåligt samvete, vilket i sin tur kan leda till stress.
– Balansen är avgörande för resultatet. Är du stressad och utbränd kan du inte ge patienterna vad de behöver. Patienter är inga papper och kan inte staplas på hög, säger Hanne Berthelsen.
Hon illustrerar med ett citat från en av sina forskningsintervjuer: ”Man förväntas vara väldigt säker och ta sig tid vid tekniska moment som blodtrycksmätning, men samtidigt måste patienten in och ut fort.”
– Sådana motstridiga krav bidrar också till utveckling av stress och därför är det viktigt att arbetsplatsen tar upp frågor om förväntningar, förutsättningar och roller, säger hon.
Mer fokus på vad som går att påverka
I Sverige har fokus inom arbetsmiljöfrågor flyttats från individen till organisationen och de sociala relationerna på arbetsplatsen. Det framgår bland annat av de nya arbetsmiljöföreskrifterna som introducerades 2016. Såväl problem som lösningar inom arbetsmiljöfrågor finns på alla nivåer på arbetsplatsen.
– Därför är det positivt att diskussionen nu i högre grad än tidigare handlar om det som man faktiskt har möjlighet att påverka, säger Hanne Berthelsen.
I sin forskning använder Hanne Berthelsen det forskningsbaserade internationella arbetsmiljöverktyget COPSOQ. Främst har hon tittat på organisationer inom tandvården och socialtjänsten. Den stora fördelen med verktyget är att det mäter arbetsmiljön utifrån flera dimensioner som exempelvis krav i arbetet, arbetets organisering, samarbetsrelationer och arbetsplatsens klimat.
Text: MAGNUS JANDO
