Trots att vi vet hur en bra arbetsmiljö ska fungera så har antalet arbetssjukdomar ändå ökat med 70 procent under de senaste åren. Hur svårt kan det vara att få friska arbetsplatser när vi faktiskt vet vad som gör oss sjuka?

Om arbetet är som en låda fylld med bollar så måste vi ta borten boll – en arbetsuppgift – när vi lägger till en ny boll. Annars svämmar det till slut över. Att ha möjlighet till återhämtning på jobbet är en av de beståndsdelar som Kerstin Nilsson, forskare inom folkhälsa och arbetsvetenskap vid Lunds universitet, har identifierat som viktig för att vi ska må bra. Hon menar att det finns totalt fyra grundläggande områden att ta hänsyn till.

– Ett område är hälsan i förhållande till fysisk och psykisk arbetsmiljö och möjlighet till återhämtning i jobbet. Det är också viktigt att du blir värderad rätt och får en lön som motsvarar det arbete som du faktiskt gör. Att du är socialt delaktig och känner dig trygg är ytterligare ett friskhetsområde, och slutligen att du får meningsfulla uppgifter där du använder din kompetens och känner att du utvecklas.

Men trots vetskapen om vad en bra arbetsplats ska innehålla går vi istället mot ett samhälle med högre arbetsbelastning och med mindre möjlighet till återhämtning. Under de senaste åren har antalet arbetssjukdomar relaterade till högre krav och psykosociala problem ökat med 70 procent.

Platt och slimmad inte alltid bra

Att våra organisationer generellt har blivit plattare och mer slimmade innebär att alla plötsligt ska göra allt. Men det behövs viss hierarki som avgränsar våra ansvarsområden utifrån vår arbetsbeskrivning och istället fler yrkeskategorier för att ge möjlighet till instegsjobb, avlasta dem som är mitt uppe i arbetslivet och fasa ut dem som är på väg att gå i pension, menar Kerstin Nilsson.

– Som arbetsgivare får man räkna med att alla inte ständigt är på topp. Det måste finnas utrymme för svackor – att man blir sjuk, är hemma för vård av barn eller går i delpension vid slutet av arbetslivet, säger hon.

En anställd med arbetsmiljöproblem kan ha ett produktionsbortfall på 38 procent, vilket motsvarar 15 timmar i veckan. Det är förenat med otroligt mycket pengar, för att inte tala om det personliga lidandet och ohälsan.

– Vi har helt enkelt inte råd att låta bli att investera i en frisk arbetsmiljö, konstaterar Kerstin Nilsson.

Lärare på fem-i-topp-listan

Lärare är en av de yrkeskategorier som ligger på fem-i-topp-listan över yrkesgrupper där arbetsbelastningen ökar mest. Arbetsuppgifterna har blivit fler och fler och många lärare vittnar om en stor samvetsstress när man tvingas lägga mycket tid på annat än kärnuppdraget. Inger Arvidsson, sjukgymnast och forskare vid Lunds universitet, har undersökt arbetsmiljön för grundskolelärare i Skåne.

– Det räcker inte längre att bara vara pedagog. Du ska även agera extraförälder och kurator. Dessutom har kraven på dokumentation och administration ökat kraftigt, vilket ger en känsla att förlora kontrollen över sin arbetssituation. För att känna tillfredställelse på jobbet är det viktiga att hinna utföra det som man faktiskt är anställd för.

Högstadielärarna mår sämre än lärare i de yngre årskurserna, bland annat beroende på att de ansvarar för betydligt fler och många gånger mer krävande elever, samtidigt som de ständigt måste byta undervisningslokaler.

– Åtgärder som skulle underlätta för lärarna är egna klassrum, sänkta krav och ett bättre ledarskap. Lärarna efterfrågar även fler resurser till det som ligger utanför kärnverksamheten och ett starkare kollegialt forum. Våra studier visade också, inte helt oväntat, att de som tränade regelbundet mådde bättre, avslutar Inger Arvidsson.

Text: ÅSA HANSDOTTER