Fler chefer och fler män än kvinnor blir cybermobbade på jobbet. Det visar studier av Rebecka Forssell som forskar vid Malmö högskola.

Cybermobbning, eller nätmobbning, har aktualiserats genom den ökade kommunikationen via digitala medier som e-post och sms, eller sociala medier som exempelvis Facebook eller Twitter.

Cybermobbning i arbetslivet är ett relativt nytt fenomen som Rebecka Forssell tror kan växa och få negativa konsekvenser för såväl individer och organisationer som samhället i stort. I sin forskning har hon undersökt vem som blir utsatt, hur det ter sig och hur vanligt det är.

– Mobbning som får fortgå under en längre period påverkar förstås individens hälsa och välbefinnande och kan leda till stressrelaterade besvär som koncentrationssvårigheter, huvudvärk, sömnproblem och depression, säger Rebecka Forssell, doktorand vid Institutionen för urbana studier vid Malmö högskola.

Tar sig många uttryck

Mobbningen kan ta sig olika uttryck. Från mer subtila, som att man systematiskt inte får svar på sin e-post, blir borttagen ur e-postlistor eller utesluten från den sociala och kollegiala sammanhållningen på Facebook – till grövre påhopp på sociala medier.

– Det finns vissa normer för hur man beter sig i arbetslivet som bidrar till att mobbningen ofta börjar subtilt för att sedan eskalera till mer explicita uttryck, säger Rebecka Forssell.

Fler chefer och män

När hon gjorde en enkätundersökning med närmare 3 500 yrkesverksamma personer i Skåne i åldrarna 25 till 65, uppgav 3,5 procent att de upplevde sig som mobbade ansikte mot ansikte, knappt en procent rubricerade sig som cybermobbade. Fler personer i chefsposition och fler män än kvinnor uppgav att de utsattes för jobbrelaterad nätmobbning.

– Andelen som var mobbade ansikte mot ansikte ligger i linje med vad tidigare undersökningar visat. Det är betydligt färre som definierar sig som mobbade än som rapporterar en utsatthet för negativa handlingar, som till exempel att de exkluderas från sociala sammanhang i sociala medier.

Rebecka Forssell har gjort uppföljande intervjuer med ett tiotal personer som upplevt sig mobbade på sociala medier. Det kan handla om en lärare som smygfilmas av en elev som sedan sprider filmen, eller om en förskolechef som blivit utsatt för påtryckningar och ryktesspridning av en föräldragrupp via Facebook och som sedan tvingas möta samma föräldrar i skolan. När cybermobbningen sker via smarta telefoner går det digitala och fysiska rummet in i varandra.

– Det finns en gränslöshet i cybermobbning. Den är inte bunden i tid och plats och för många finns ingen tydlig gräns mellan arbetsliv och privatliv. För den utsatta individen kan det vara svårt att hitta plats för återhämtning, säger Rebecka Forssell.

Text: MAGNUS JANDO