Akutmottagningen i Lund tar varje år emot cirka 450 patienter med en bruten handled. Det är därmed den vanligaste frakturen på akuten. De allra flesta patienter blir återställda, oavsett om operation är nödvändig eller inte, men nästan var femte har fortsatta besvär ett år efter skadan, särskilt vid belastning av handleden.

– Även om de allra flesta blir återställda är det en överraskande hög andel som inte blir det. Vår föreställning har varit att det här är en godartad skada som läker bra, men många har fortsatta besvär med svaghetskänsla och smärta när de belastar handleden även lång tid efter skadan, säger Marcus Landgren, specialistläkare på ortopeden vid Skånes universitetssjukhus och forskare vid Lunds universitet.

Var femte person med bruten handled opereras

Av dem som söker till akutmottagningen i Lund för en bruten handled opereras drygt var femte patient, övriga gipsas. I sitt avhandlingsarbete ”Distal radius fractures: Outcome and new methods of surgical treatment”, har Marcus Landgren jämfört olika operationsmetoder som använts i Lund under ett decennium, allt för att hitta sätt att förbättra behandlingen av handledsfrakturer.

I en tidigare studie, från samma forskargrupp, jämfördes en äldre metod (extern fixation) med en nyare metod (intern fixation med små plattor) och forskarna visade att patienter opererade med den nyare metoden hade bättre greppstyrka och rotationsförmåga i underarmen vid ett år. Vidare fann man att fler frakturer läkt fel, vilket resulterat i att fler patienter reopererats i gruppen som behandlats med extern fixation. Vid en femårs-uppföljning hade de två grupperna närmat sig varandra och det fanns inte längre någon statistisk skillnad i greppstyrka och rotation.

Behandlingsprotokoll visade sig användbart

I en annan studie jämfördes nästa generation av plattor med den metod som gått segrande ur första studien, intern fixation med små plattor. Antalet komplikationer för patienter gick att minska, men bägge metoder av intern fixation gav ett bra och likvärdigt funktionellt utfall.

– Den äldre operationsmetoden med extern fixation används inte längre i Lund och används även mindre i andra länder, säger Marcus Landgren.

I Lund finns en lång tradition när det gäller forskning om handledsfrakturer och olika operationsmetoder.

– Vi har kommit långt på det här området och i våra studier kan vi konstatera att det behandlingsprotokoll vi idag använder för handledsfrakturer är användbart, att de flesta patienter blir funktionellt återställda efter sin skada, oavsett om de opereras eller inte, säger Marcus Landgren.

– Men nu vill vi minska antalet komplikationer, både för den grupp som opereras och den som behandlades med gips. I våra nästa projekt planerar vi att använda appar och den nya teknologin med artificiell intelligens för att tidigt identifiera problem som svullnad, smärta eller infektion för att minska allvarliga komplikationer och långvariga besvär.

Text: OLLE DAHLBÄCK