Dålig andedräkt är ett stort problem för många människor och påverkar livskvaliteten. I en ny avhandling vid Malmö högskola har Seida Erovic Ademovski undersökt hur den dåliga lukten kan behandlas.
— Dålig andedräkt påverkar intima relationer. Man drar sig bort från sociala sammanhang. Om andra sedan påtalar att man har dålig andedräkt påverkar det självkänslan ytterligare, säger Seida Erovic Ademovski, som är universitetsadjunkt i oral hälsa vid Högskolan i Kristianstad.
Bakterier bilder gaser
Som tandhygienist diskuterar hon frågan med sina patienter. Det främsta skälet till dålig andedräkt är att bakterier i munhålan bryter ner proteiner och bildar svavelinnehållande gaser. Problemet är vanligt: studier visar att så många som 15 till 83 procent kan ha dålig andedräkt.
— Väldigt många upplever själva att de har dålig andedräkt. Det behöver inte självklart betyda att de verkligen har det, säger Seida Erovic Ademovski.
Förekomsten kan mätas både subjektivt genom att man helt enkelt luktar på utandningsluften eller objektivt genom t ex att man mäter förekomsten av flyktiga svavelföreningar i utandningsluften med en sulfidmätare och en gaskromatograf.
Dålig munhygien, tungbeläggningar och ett inflammerat tandkött förklarar upp till 90 procent av all dålig andedräkt. Grunden, enligt Seida Erovic Ademovski, är därför att undersöka orsakerna till dålig andedräkt samt undersöka om ett inflammerat tandkött och tungbeläggning förekommer, och försöka komma tillrätta med det.
Regelbunden sköljning ger bäst effekt
Seida Erovic Ademovski har jämfört effekten av olika metoder för att se vilken metod som fungerar bäst, i kombination med vad och hur länge effekten varar. I avhandlingen har hon utvärderat effekten av behandling av inflammerat tandkött, skrapning av tungan och sköljning med Zink-jon innehållande munsköljmedel.
Resultatet visar att tungskrapa gav viss effekt ensamt, men det gav ingen tilläggseffekt tillsammans med sköljning.
— Regelbunden sköljning av zinkjoner och klorhexidin gav bäst och mest varaktig effekt när det gäller att reducera gaser, säger Seida Erovic Ademovski.
Hur vill du fortsätta forska kring problem med dålig andedräkt?
— Jag skulle vilja göra en prevalensstudie för att undersöka hur stor del av befolkningen i Sverige som lider av dålig andedräkt och titta på kriterier som förekomst i olika åldrar, säger Seida Erovic Ademovski.
Text: MAGNUS JANDO
