Målet är att hitta nya mediciner mot astma och KOL. Helst med hjälp av ämnen som produceras av kroppen själv. Anna-Karin Larsson Callerfelt är forskare inom lungbiologi och har ägnat många års studier åt ett hormonliknande ämne som heter prostaglandin.

Anna-Karin Larsson Callerfelt rör sig hemvant mellan labbänkarna på Biomedicinskt centrum (BMC) i Lund. Lika van är hon vid världen som öppnar sig när man tittar in i ett mikroskop. Här samspelar celler och en uppsjö av olika signalsubstanser.

– Om man triggar en cell sätter det igång en kaskad av reaktioner. Det är som att lägga ett pussel, allt hänger ihop. Det är jättespännande, säger Anna-Karin Larsson Callerfelt.

Hon gick raka vägen från biomedicinarutbildningen till forskningen. I år är det precis tio år sedan hon skrev sin doktorsavhandling inom allergivetenskap.

Systerns allergi väckte intresset för forskning

Den röda tråden genom karriären har varit ett hormonliknande ämne som heter prostaglandin. Det utsöndras bland annat vid allergiska reaktioner och ger då upphov till inflammation.

– Min syster var jätteallergisk mot gräspollen. Hon kunde inte vara ute och leka på sommaren. Jag tror det var där mitt intresse för detta väcktes från början.

Hennes tidiga forskning handlade just om allergiska reaktioner vid astma med bland annat prostaglandiner i fokus. Senare har hon övergått till att undersöka prostaglandiners betydelse både vid astma och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), alltså sjukdomar som leder till att luftvägarna drar ihop sig.

Idag går det att bromsa upp en stor del av sjukdomsförloppet vid astma och KOL med hjälp av steroider. Men steroiderna kan inte förhindra att bindväven i lungan förändras, vilket leder till att lungan blir stelare och fungerar sämre. Själva bindväven är ett slags skelett som bygger upp lungan.

– Jag vill ta redan på vad det är som gör att bindväven förändras och om det finns något som kan stoppa den processen.

Vill hitta sätt att skydda bindväven

Och hon har kommit en bra bit på vägen. Återigen har hon siktet inställt på prostaglandinerna, men nu en helt annan typ som faktiskt visat sig motverka inflammation och gör att luftvägarna vidgas.

Anna-Karin Larsson Callerfelt har visat att dessa ”goda” prostaglandiner också har en skyddande effekt på bindväven, alltså lungans skelett, och minskar lungstelheten. När lungan är inflammerad ökar de ”goda” prostaglandiner automatiskt. Men hos lungsjuka personer fungerar inte denna skyddande mekanism.

– I förlängningen skulle det ju kunna leda till en medicin som ökar dessa prostaglandiner. Att kroppens eget ämne kan hjälpa till att läka.

De senaste åren har hon tagit klivet in i en delvis annan disciplin, nämligen stamcellsforskningen, så kallad regenerativ medicin. Vägen dit började egentligen redan under hennes avhandlingsarbete då hon kom i kontakt med en alldeles speciell teknik för att undersöka lungvävnad.

Anna-Karin Larsson Callerfelt studerade de små luftvägarna som innehåller både luftvägar, kärl och bindvävsstruktur. Hon ville undersöka effekten av kväveoxid (NO) som produceras av lungorna vid en astmatisk reaktion.

– Jag kunde se att kväveoxiden hade en vidgande effekt men visste egentligen inte om det var luftvägarna eller lungans kärl som påverkades, säger hon.

Av en slump träffade hon en forskare från Tyskland som arbetade med en ny teknik där man kunde titta på kärl och luftvägsstrukturer separat, i tunna levande vävnadssnitt. Under några års tid bodde Anna-Karin periodvis i Tyskland för att lära sig tekniken.

Idag är tekniken välkänd världen över och Anna-Karin är stolt över att ha introducerat den här i Sverige. Dessutom har hon varit drivande i att vidareutveckla metoden så att man idag kan rena lungvävnaden från samtliga celler.

– Då finns ju bara själva bindväven kvar, alltså lungans skelett, säger hon.

Återskapa skadad bindväv med stamceller

Det är här stamcellsforskningen kommer in i bilden. Stamcellsforskarna som ingår i samma forskargrupp som Anna-Karin, ledd av Gunilla Westergren-Thorsson, är intresserade av hur man återskapar bindväv som blivit skadad, alltså lagar en skadad lunga. Den nya tekniken som Anna-Karin vidareutvecklat spelar en viktig roll för att driva denna forskning framåt.

– Vårt gemensamma mål är att bota förändringen på bindväven som dagens mediciner inte kommer åt, säger hon.

För att nå det målet använder de sig av samma teknik men studerar olika mekanismer. Stamcellsforskarna i hennes grupp vill lära sig att återskapa skadad bindväv medan hon själv är intresserad av hur olika ämnen samspelar med bindväven.

Redan om tio år tror Anna-Karin Larsson Callerfelt det kan finnas metoder som botar bestående lungförändring vid astma och KOL.

– Men då ska man veta att jag är optimistiskt lagd, säger hon och skrattar.

Just kopplingen mellan forskningen och sjukvården tycker hon är viktig. Det var en stor anledning till att hon sökte sig från Karolinska Institutet (KI), där hon har jobbat under många år, till BMC i Lund.

Här finns ett nära samarbete mellan forskning och klinik som gör det möjligt att forska på celler från människor.

– Då blir steget från det jag sysslar med i labbet till en medicin som kan hjälpa patienter betydligt kortare. För mig är det jätteviktigt, säger Anna-Karin Larsson Callerfelt.

Text & foto: KERSTIN HANSSON

Illustration lungor: Dreamstime

Ovanstående text beskriver forskning som bedrivs av Lung- och allergiforskning vid Skånes universitetssjukhus