Vid allvarlig skallskada mäts trycket i hjärnan. Ny teknik, framtagen i Lund, gör det möjligt att följa trycket pulsslag för pulsslag och inte slumpvis som tidigare.

Därmed blir det också lättare att avgöra vilken behandling som ska sättas in, och när.

Hjärnan är det organ i kroppen som behöver mest blod. Tjugo procent av allt blod som hjärtat pumpar ut går till hjärnan.

För varje pulsslag skickas en tryckvåg av blod till hjärnan och trycket ökar under skallbenet. Blodet pumpas ut i alla de blodkärl som finns runt omkring och inuti hjärnan. Därefter sjunker trycket när blodet förs tillbaka till hjärtat igen.

– Vid en allvarlig skallskada gäller det att hela tiden kontrollera att trycket i hjärnan inte ökar för mycket, säger Peter Reinstrup som är överläkare vid Neurointensivvårdsavdelningen (NIVA) vid Skånes universitetssjukhus Lund.

En tryckökning i hjärnan kan bero på antingen en blödning eller på att hjärnan svullnar. Något som man snabbt måste häva för att inte hjärnan ska ta skada.

Därför förs en tryckmätare in i hjärnans hålrum för att mäta trycket. Det är en metod som utvecklades i Lund på 60-talet av neurokirurgen Nils Lundberg och numera används över hela världen.

Filmen visar blodflödet i hjärnan med hjälp av röntgenbilder.

Trycket i hjärnan varierar hela tiden upp och ner när hjärtat slår. När hjärtat pumpar blod genom halsartären upp till hjärnan skickas en tryckvåg av blod upp till hjärnan. Eftersom skallbenet är som ett nästan slutet kärl ökar då trycket i hjärnan snabbt.

I benmärgen finns en hjärnvätska som fungerar som buffert. När trycket i hjärnan ökar pressas hjärnvätskan ner en bit i ryggradens övre del. När sedan blodet förs tillbaka från hjärnan till hjärtat minskar trycket igen och hjärnvätska förs tillbaka upp mot hjärnan igen. Vid en skallskada som leder till en blödning eller svullnad i hjärnan rubbas den här känsliga balansen.

Kontinuerligt följa blodflödet i hjärnan

Med en ny metod som har utvecklats i samarbete mellan Skånes universitetssjukhus och Lunds Tekniska Högskola kan tryckkurvan som registreras från hjärnan bearbetas till ett kontinuerligt flöde med hjälp av avancerade program i en dator.

– Tidigare har mätningarna av blodflödet i hjärnan varit betydligt mer komplicerade, säger Peter Reinstrup. Vi har bara kunnat göra stickprovsvisa mätningar som har gett osäkra värden. Nu kan vi följa blodflödet i hjärnan pulsslag för pulsslag, och hålla koll på om det räcker till.

Få fram helt ny information

Utifrån kurvan över blodflödet i hjärnan kan man avgöra vilken typ av behandling som ska sättas in, och när.

– Med den här tekniken kan vi få fram helt ny information om hur hjärnan mår, berättar Peter Reinstrup. Vi kan exempelvis direkt utvärdera om den enskilda patienten får rätt läkemedel i rätt dos.

Peter Reinstrup menar att mättekniken skulle kunna revolutionera den nuvarande behandlingen av ödem, spasmer, infarkter och blödningar i hjärnan.

Forskargruppen har sökt patent för den nya tekniken. De söker nu samarbetspartners för att kunna utveckla tekniken vidare så att fler sjukhus ska kunna dra nytta av den.

Text: NINA HULT