När vi är unga producerar våra blodstamceller en jämn och välbalanserad mängd röda och vita blodkroppar beroende på behov. Men när vi blir äldre försämras blodstamcellernas kapacitet och det behövs fler stamceller för att producera den mängd blodceller som vi behöver.

– Den här typen av åldersrelaterade förändringar kan få stora konsekvenser eftersom de kan leda till en obalans i stamcellernas produktion. Exempel är en minskad produktion av immunceller eller en överdriven produktion av andra typer av celler som i sin tur kan vara ett förstadium till leukemi, förklarar David Bryder, som har lett studien på Lunds universitet.

Gamla stamceller spåras

En grundläggande fråga har varit om blodstamcellerna åldras olika inom samma individ eller om alla blodstamceller påverkas likvärdigt av stigande ålder. Därför har det varit viktigt att i ett första steg genetiskt märka upp gamla blodstamceller för att kunna urskilja och spåra de som är mest påverkade av ålder. I nästa steg har dessa spårbara celler omprogrammerats till en annan typ av stamcell – en så kallad iPS-cell som kan ge upphov till alla celler i en individ och inte bara blodceller. Vid omprogrammeringen ”nollställs” cellens identitet och när dessa omprogrammerade iPS-celler bildade nya blodstamceller såg man att nollställningen ledde till att cellerna hade föryngrats.

– Det visade sig att det inte var någon skillnad i blodbildningskapacitet när vi jämförde de omprogrammerade blodstamcellerna med friska blodstamceller från en ung individ. Detta är så vitt vi vet, första gången som någon direkt lyckats visa att det går att återskapa den funktion som unga stamceller har från en funktionellt gammal cell, säger Martin Wahlestedt, förstaförfattare till studien.

Mutationer är inte orsaken

Forskargruppen har genom sina studier också visat att många åldersrelaterade förändringar i blodsystemet inte kan förklaras av mutationer i cellens DNA. Hade förändringarna berott på permanenta skador på DNA-nivå, så hade de skadorna även funnits kvar efter nollställningen. Istället verkar s k epigenetiska förändringar ligga bakom den nedsatta funktionen med stigande ålder.

– Våra resultat motiverar till vidare forskning för att kunna förbättra funktionen av mänskliga blodstamceller och därmed påverka sjukdomar som anemi, blodcancer och andra blodsjukdomar, avslutar David Bryder.

Studien publiceras i Nature Communications.

Text: ÅSA HANSDOTTER

Artikeln är tidigare publicerad vid Lunds universitets hemsida.