– Studien visar att ett blodprov fungerar lika bra som de ryggvätskeprov som används idag. Förutom att patienten slipper ingreppet i ryggen är provet enkelt, billigt och kan användas i primärvården, berättar Oskar Hansson, docent vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus.
Det är i det tidiga sjukdomsskedet som det kan vara svårt att skilja mellan Parkinsons sjukdom och ett antal andra sjukdomar som ibland benämns som Parkinsonplus eller atypisk Parkinsonism. Hit räknas bland annat multipel systematrofi, progressiv supranukleär pares och corticobasal degeneration.
Flera grupper av patienter har deltagit
Kännetecknen för de olika diagnoserna skiljer sig något, men flera symtom kan förväxlas med Parkinsons sjukdom.
– Parkinsonplus-sjukdomarna är ovanliga, men sjukdomsförloppet är annorlunda och oftast mycket snabbare. Dödligheten är också högre än vid Parkinson, och det är därför angeläget för både patienter och anhöriga att ställa rätt diagnos tidigt för att sedan kunna erbjuda bästa behandling, förklarar Oskar Hansson.Studien bygger på kontroller av och blodprover från två patientgrupper, en i England och en i Sverige, om sammanlagt 504 personer. Bland deltagarna fanns personer med antingen Parkinson eller atypisk Parkinsondiagnos samt en frisk kontrollgrupp. Studien är tillräckligt omfattande och gedigen för att nu vidareutveckla blodprovet för klinisk användning i Sverige, menar forskarna bakom fynden. Detta arbete kommer att ske i Göteborg:
– Nu ska provet och mätmetoden standardiseras, det vill säga vi ska fastställa ett standardiserat sätt att ta, lagra och analysera provet så att jämförbara resultat kan fås över tid i ett rutinlaboratorium. Om allt går bra kan provet vara klart att tas i bruk i kliniken inom 2-3 år, berättar Kaj Blennow och Henrik Zetterberg vid Sahlgrenska akademien i Göteborg.
Fortfarande aktuellt att träffa specialist
I blodprovet analyseras förekomsten av ett protein som ingår i nervceller, neurofilament, och som finns i blodomloppet och ryggvätskan. För patienter i tidigt stadium i någon av sjukdomarna träffade provet rätt i 70-80 procent av fallen, vilket är ungefär lika bra som vid det mer komplicerade ryggvätskeprovet. Avsikten är att alla patienter som söker för Parkinsonliknande symtom ska kunna göra testet. Vid positivt resultat behövs liksom vid ryggvätskeprov en kompletterande och noggrannare utredning av en Parkinsonspecialist.
Text: BJÖRN MARTINSSON
Bild: istock.com/peopleimages
Artikeln är tidigare publicerad vid Lunds universitets hemsida.
