Mer kunskap om mäns fertilitetsproblem kan öka chansen till barn bland ofrivilligt barnlösa par. En  jämställd fertilitetsvård kan också upptäcka män med hormonbrist och förhöjd risk för olika folksjukdomar. Det framkommer i två avhandlingar från Lunds universitet.

Idag beräknas 10-15 procent av svenska par i fertil ålder ha problem med ofrivillig barnlöshet. Tidigare forskning visar att problem att skaffa barn i upp till 50 procent av fallen beror helt eller delvis på mannen.

– Våra egna kliniska erfarenheter visar att nästan samtliga fall av ofrivillig barnlöshet är en kombination av nedsatt fertilitet hos både mannen och kvinnan. Vi behöver därför ett jämställt fokus när paren söker hjälp, men idag är nästan all uppmärksamhet på kvinnan, förklarar Aleksander Giwercman, professor vid Lunds universitet och läkare på Reproduktionsmedicinskt centrum vid Skånes universitetssjukhus i Malmö.

Hormonbehandlingar kan bli färre

Två doktorsavhandlingar från Institutionen för translationell medicin, där han varit handledare, visar på vinster med att uppmärksamma männens infertilitet. I den ena, författad av läkaren och doktoranden Krzysztof Oleszczuk, framkommer att ofrivilligt barnlösa par kan hjälpas av att deras utredning kompletteras med DFI, en annan typ av spermaanalys än den gängse.

DFI (Sperm DNA fragmentation index) visar på förekomsten av s.k. kromosombrott i DNA. Resultaten bidrar med värdefull information som kan öka chansen till graviditet genom ett optimerat val av metod för assisterad befruktning. Vinsten för paret kan bli färre graviditetsförsök och för kvinnan färre förberedande hormonbehandlingar.

Låg testosteronnivå

I den andra avhandlingen har läkaren och doktoranden Johannes Bobjer undersökt kopplingar mellan testosteronbrist bland yngre män och tidiga tecken på folksjukdomar som diabetes, benskörhet och hjärt-kärldiagnoser. Han erbjöd män som sökte hjälp på fertilitetskliniken att delta i studien, eftersom han misstänkte ett samband mellan låg spermiekoncentration och låga halter av det manliga könshormonet.

– Teorin stämde, många av männen med sänkt spermiekoncentration hade även låga halter av testosteron. Mina resultat talar också för att de låga nivåerna på sikt kan bidra till sämre hjärt-kärlhälsa och lägre bentäthet, men forskningsfältet är nytt och vi behöver göra uppföljande studier av denna patientgrupp, berättar Johannes Bobjer och fortsätter:

– Det finns goda skäl att göra en mer grundlig undersökning av de män som söker hjälp på fertilitetskliniken. Idag missar vården i princip helt testosteronbrist och andra underliggande sjukdomar som män med nedsatt fertilitet kan lida av. Därmed försämras möjligheten till förebyggande insatser, behandling och fortsatt forskning.

Efterlyser specialistutbildning

Vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus bedrivs även ett flertal andra studier som syftar till att förstå orsakerna bakom fertilitetsproblem samt att optimera vården för ökade chanser till graviditet och mindre olägenheter för de drabbade. I centrum står både kvinnan och mannen.

– Det saknas i Sverige specialistutbildning för läkare inom andrologi, som är den medicinska beteckningen på  det fält som rör mannens fortplantning. Men vi kan redan nu ta ett första steg mot en mer jämställd fertilitetsvård genom att vidareutbilda gynekologer och övrig personal på landets fertilitetsmottagningar, säger Aleksander Giwercman.

Text: BJÖRN MARTINSSON