Sverige brukar lyftas som ett föregångsland när det gäller att samla information om olika sjukdomar i register. Genom att kombinera registerinformation med den allt större kunskapen om den genetiska bakgrunden till uppkomsten av leukemier, hoppas forskarna kunna öppna för bättre och mer skräddarsydda behandlingar.
Leukemier, precis som all annan cancer, har sin grund i mutationer, det vill säga skador på arvsmassan. Genom nya och bättre tekniker är det möjligt att identifiera allt fler typer av mutationer. Kronisk lymfatisk leukemi, KML karakteriseras av en specifik avvikelse, men övriga leukemiformer kan ha många olika förändringar. Ett stort antal återkommande mutationer har identifierats. Dessa kan förekomma i olika kombinationer, och på så sätt uppdagas fler och fler undergrupper av leukemier med lite olika profil. Det ökar möjligheten att förutsäga utvecklingen och skräddarsy den medicinska behandlingen för att få bättre effekt. Det är viktigt att samla kunskap om vilka mekanismer som driver sjukdomsförloppet.
Vad skiljer den friska från den sjuka blodkroppen?
– Det gäller att hitta en behandling som slår ut den mekanism i blodkroppen som driver sjukdomen, men inte är nödvändig för den friska blodkroppens överlevnad. Därför är det viktigt att undersöka vad som skiljer den friska från den sjuka blodkroppen, förklarar Gunnar Juliusson, överläkare och professor inom hemapologi på Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet.
Genom att använda sig av nationella kvalitetsregister, som är register där all information om en specifik sjukdom samlas, kan forskarna hitta värdefulla samband. Den informationen tillsammans med den ökade kunskapen om mutationer fungerar som pusselbitar som formar ett mönster. Mönstret som växer fram bidrar till att förbättra befintliga behandlingsmetoder och i förlängningen utveckla nya och bättre läkemedel.
Nationella kvalitetsregister ger bredare underlag
– Vi kan använda oss av information från alla patienter med leukemi och inte bara dem som ingår i olika forskningsstudier. Det gör att vi har fått en lite annan bild, vilket har bidragit till exempelvis bättre behandling av äldre med akut myeloisk leukemi (AML), berättar Gunnar Juliusson.
Text: EVA BLOMGREN