Tillgången på blod kan betyda skillnaden mellan liv och död – och i vissa fall är det ont om blod av rätt sort. Forskare vid Lunds universitet försöker därför tillverka konstgjort blod. Ett projekt handlar om att omvandla hudceller till röda blodkroppar, ett annat om att utvinna det syretransporterande ämnet hemoglobin ur växter.

Somliga patienter lider av blodsjukdomar som gör att de ofta behöver en blodtransfusion. Med tiden riskerar de att bli överkänsliga mot i stort sett allt donerat blod. För dessa patienter vore det värdefullt med konstgjorda blodkroppar som gjorts så ”universella” att de kan tas emot av de allra flesta som behöver en transfusion.

Blodforskaren Johan Flygare i Lund började sitt projekt med att studera vad det är som gör att t.ex. en hudcell blir en hudcell och en blodcell en blodcell.

– Vi har ju samma DNA i alla celler i vår kropp, trots att cellerna fyller så olika funktioner. Man kan säga att det är samma bok de utgår från, men att en blivande hudcell och en blivande blodcell använder bokmärken som öppnar boken på olika ställen, säger han.

Omvandlar hudceller till blodkroppar

Johan Flygare och hans medarbetare har lyckats identifiera fyra gener som utgör sådana ”bokmärken”. Genom att föra in dessa gener i hudceller har han lyckats få hudcellerna att förvandlas till röda blodkroppar.

– Vi odlade cellerna i odlingsskålar i laboratoriet. Hudceller är ju normalt platta och vita – men sedan en dag fanns där också en mängd runda, röda celler i skålarna. Det var nästan som trolleri! berättar han.

En av forskarnas utmaningar är nu att lära sig producera blodkroppar i stor skala. Röda blodkroppar är kroppens vanligaste celltyp, som omsätts mycket snabbt. Varje sekund nybildas hela 2 miljoner blodkroppar, vilket betyder att man måste få fram konstgjorda blodkroppar inte i laboratorieskala utan i industriell skala.

En annan utmaning är att få de konstgjorda blodkropparna att göra sig av med sina cellkärnor. Till skillnad från andra celler i kroppen har färdiga röda blodkroppar nämligen inga cellkärnor, bland annat för att de annars inte skulle kunna ta sig in i de allra minsta blodkärlen.

Vegetariskt blod

Ett av ämnena i de röda blodkropparna är proteinet hemoglobin, som har till uppgift att föra ut syre i kroppen. Hemoglobin finns också i många växter, och professorn i tillämpad biokemi Leif Bülow undersöker möjligheten att utvinna sådant hemoglobin. Eftersom mänskligt blod innehåller många ämnen förutom hemoglobin, så skulle ”vegetariskt blod” inte fullt ut kunna ersätta vanliga blodtransfusioner. Men det kunde vara till nytta i akuta situationer.

– Ambulanser skulle i framtiden kunna ha med sig påsar med växtbaserat hemoglobin, som har mycket lång hållbarhet. Om det finns en risk för virussmitta från en blodtransfusion, så skulle växt-hemoglobinet också kunna vara ett alternativ, menar Leif Bülow.

Han pekar på HIV, där det funnits en stor rädsla för smitta via blodtransfusioner och där det tog ett par år innan säkra HIV-tester utvecklats. Om ett nytt globalt virus dyker upp skulle det växtbaserade hemoglobinet kunna användas under en övergångstid, tills nya tester av transfusionsblod utvecklats.

Leif Bülow ser också för sig andra möjliga användningar, exempelvis som blodersättningsmedel för vego-varianter av svartsoppa och blodpudding. De växter hans forskargrupp studerar är vanliga odlingsväxter som tobak, sockerbeta och havre, vars biologi är välkänd och där produktionen också är väl etablerad i Sverige.

Text: INGELA BJÖRCK
Bild blodkroppar: ISTOCK.COM/JEZPERKLAUZEN