Den 1 januari 2015 trädde en ny patientlag i kraft i Sverige. Där formuleras att ”när hälso- och sjukvård ges till barn ska barnets bästa särskilt beaktas”. Med utgångspunkt i detta publicerar nu professor Inger Kristensson-Hallström tillsammans med Imelda Coyne och Maja Söderbäck en artikel som beskriver varför sjukvården måste flytta fokus från familjecentrerad vård till barncentrerad vård.

Familjecentrerad vård har blivit ett något av ett modeord inom hälso- och sjukvården, det framgår i en ny artikel från Lunds universitet. I familjecentrerad vård beskrivs familjen som en enhet, och individerna kan inte förstås på annat sätt än som en del av en familj. En bra tanke, menar artikelförfattarna, men inte alltid giltig när det kommer till barn eller andra personer med begränsad autonomi, dvs. begränsad självbestämmanderätt.

– När det gäller barn finns oftast en maktbalans vilket gör att vården gärna utformas efter den vård föräldrar och vårdpersonal tror är bäst för barnet, ibland utan att barnet inkluderas i informationen eller beslutsfattandet, förklarar Inger Kristensson-Hallström, professor i pediatrik och forskargruppschef för forskargruppen Barns och familjers hälsa & reproduktiv hälsa vid Lunds universitet.

Information riktas till föräldrarna

I sin artikel poängterar författarna att det i FN:s barnkonvention deklareras att: ”det barn som är till stånd att bilda sin egen åsikt också ska ha rätt att uttrycka denna”, och studier har visat att även små barn vill vara delaktiga i sin vård. Trots detta visar studier att information om behandlingen ofta riktas till föräldrar istället för till barnen och föräldrarna.

– Istället för ett familjecentrerat perspektiv förespråkar vi därför ett barncentrerat perspektiv där hela familjen involveras men där det är barnet som är i centrum. Vid barncentrerad vård lyssnar personalen på barnet och förklarar så att barnet förstår, och vården skräddarsys efter det enskilda barnets behov, säger Inger Kristensson-Hallström.

Utbildning viktigt

För att barncentrerad vård ska fungera i praktiken menar artikelförfattarna att det inte räcker med engagemang från vårdpersonalen, de måste även få utbildning och rätt verktyg för att möta barnen och familjerna.

– För att barncentrerad vård inte bara ska bli ett ideal som sjukvårdspersonalen säger sig använda utan att förstå vad det innebär och hur de ska praktisera det krävs det också stöd från ledningen, både med engagemang, kunskap och ekonomi,  menar Inger Kristensson-Hallström.

Text: Sally Carlsson Cloodt

Artikeln är tidigare publicerad på Lunds universitets webbplats