Vetenskap & Hälsa

Vetenskap & hälsa

Betydelsen av bostadsområdets miljö för hälsan betonas i ny stor studie

2016-05-05

I flera studier från Centrum för primärvårdsforskning, CPF, har bostadsområdets roll för vår hälsa satts i fokus. Nu har forskare undersökt hälsan hos de 60,000 flyktingar som kom till Sverige från Mellanöstern och Nordafrika mellan 1987 och 1991.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Kristina Sundquist. Foto: Lunds universitet.

– Studien är unik eftersom den bygger på data från en tidsperiod då flyktingar slumpmässigt placerades ut i olika delar av Sverige med syftet att förbättra integrationen, framhåller professor Kristina Sundquist vid CPF. Detta ger en förbättrad möjlighet att klargöra orsakssamband eftersom det i tidigare studier inte har varit möjligt att särskilja om sjuka individer flyttar till mera utsatta områden – definierat med hjälp av andel personer med låg inkomst, låg utbildning, socialbidrag eller arbetslöshet, bostadsområde och dålig hälsa.rådena eller om de utsatta områdena verkligen leder till en sämre hälsa.

Denna studie talar för det sistnämnda, det vill säga att det finns ett verkligt orsakssamband mellan bostadsområde och dålig hälsa.

– Vår studie visar att de flyktingar som initialt kom till de mest socialt utsatta områdena i Sverige har en 22 procent större risk att drabbas av typ 2 diabetes, än de som kom till mindre utsatta bostadsområden, säger professor Kristina Sundquist, som lett den svenska delen av studien..

Miljön inverkade på risken att drabbas av diabetes

Även om personerna i studien redan hade en ökad risk för att insjukna i diabetes, både på grund av bland annat den stress de utsätts för som flyktingar och eftersom många kom från länder med en av världens högsta förekomster av diabetes, menar forskarna att miljön i bostadsområdena i Sverige – främst handlar det om storstadsregionerna – inverkade på den långsiktiga risken att drabbas av diabetes.

– I likhet med vad våra tidigare studier visat, till exempel en analys av överlevnadsprognosen för män som drabbas av förmaksflimmer, så har bostadsområdets socioekonomiska miljö en stor betydelse för allas vår hälsa, framhåller Kristina Sundquist. Våra resultat är ett incitament för vidare forskning kring detta.

¨Text: BERTIL KJELLBERG

Artikeln är tidigare publicerad vid Lunds universitets medicinska fakultets hemsida.