Välkomna till Vetenskap & hälsa, en poddserie om forskning inom medicin och hälsa. Vi vill på ett intressant men samtidigt enkelt sätt ge er möjlighet att ta del av spännande forskning som utförs vid Lunds universitet, Malmö universitet och Region Skåne.
Ditt kön påverkar din hälsa
2024-11-22
Kvinnors och mäns symtom vid hjärtinfarkt kan åtminstone delvis vara olika. Men kan man verkligen säga att kvinnors symtom är mer diffusa eller beror det snarare på att man utgår från mannen som mall? Vi vet också att männen står för 70 procent av dödsfallen i suicid. Varför fångas de inte upp innan det är för sent? Kan det vara så att deras signaler tolkas annorlunda på grund av stereotypa föreställningar om kön och hur en man ska vara? Detta och mycket annat som rör kön och hälsa diskuterar vi med Sofia Zettermark, ST-läkare i allmänmedicin, genusvetare och doktor i socialmedicin. Länk till mer information och textversion
Ta kontroll över skärmarna
2024-11-08
Sex och en halv timme varje dag. Så mycket tid spenderar tretton- till sextonåringar på sin mobil. I dagens podd kommer vi att prata om barns hälsa, och att det är dags att koppla greppet över skärmarna för att de inte ska ta tid och fokus från det som både små och riktigt stora barn behöver för sin utveckling. Programledare Jenny Loftrup intervjuar Kathy Falkenstein Hagander, barnhälsoöverläkare vid Region Skåne. Länk till mer information och textversion
Livskvalitet i livets slutskede
2024-10-25
Många sätter likhetstecken mellan palliativ vård och vård under de allra sista veckorna i livet. Men palliativ vård är så mycket mer och kan ges under en mycket längre period än så, till och med flera år. Att få tillgång till palliativ vård tidigt kan vara en viktig faktor för att vi ska uppleva bra livskvalitet i livets slutskede.
Vi samtalar med Marlene Malmström, sjuksköterska i botten med lång erfarenhet av cancervård men också forskare vid Lunds universitet och verksamhetschef på Palliativt utvecklingscentrum vid Lunds universitet och Region Skåne. Länk till mer information och textversion
Mindfulness för bättre hälsa och prestation
2024-10-11
Mindfulnessövningar används idag i vården som behandling vid psykisk ohälsa, såväl som i elitidrotten som i skolan för att stärka eleverna. Vetenskap och hälsa möter Susanna Hedenborg, professor i idrottsvetenskap vid Malmö universitet där hon leder ett kunskapscentrum om mindfulness. Vad säger egentligen forskningen om mindfulness? Det får du veta i den här podden. Jenny Loftrup intervjuar. Länk till mer information och textversion
Det ligger i luften – pollen- och pälsdjursallergi
2024-05-24
Kan man ha djur även om man har pälsdjursallergi? Och blir man av med sin pollenallergi genom att behandlas med hyposensibilsering? Vetenskap och hälsa träffar allergi- och lungforskaren Ellen Tufvesson från Lunds universitet för att prata om hur allergier utvecklas, hygienhypotesen och om vikten av att små barn får smutsa ner sig och ha händerna i jorden. Och gärna klappa kor. Jenny Loftrup intervjuar.
Länk till mer information och textversion
Digitala påhopp plågar lärare
20240503
Aggressiva mejl från föräldrar, grupper på sociala medier som spårar ur och där enskilda lärare hängs ut med namn, eller elever som filmar lärare i smyg för att sprida på TikTok och Snapchat. Digitala påhopp har blivit ett nytt arbetsmiljöproblem. Hur hanteras dessa problem idag, vad har skolorna för beredskap och går den här typen av påhopp att förebygga?
I podden intervjuar vi Rebecka Cowen Forsell, forskare vid Malmö universitet. Länk till mer information och textversion.
Starkt skelett hela livet
20240419
Osteoporos, eller benskörhet, är en folksjukdom som varje år leder till ungefär 85 000 till 90 000 frakturer, det vill säga benbrott. Ålder och kön är kända riskfaktorer med det finns annat som går att påverka. Vi diskuterar detta med Kristina Åkesson, professor i ortopedi vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus. Länk till mer information och textversion.
Autistiska drag eller diagnos autism?
20240405
Antalet autismdiagnoser har ökat kraftigt, trots att det inte är fler som har autistiska drag idag jämfört med tidigare. Varför är det så? Gäst i studion är Sebastian Lundström, forskare vid Göteborgs och Lunds universitet och psykolog vid barn- och ungdomspsykiatrin i Region Skåne.
Länk till mer information och textversion
Den eftertraktade medicinen mot fetma
20240315
Medicinen har omtalats som en revolution inom fetmabehandlingen. Men hur fungerar den egentligen? Hur mycket kan man förvänta sig att gå ner i vikt? Och vad händer om vi slutar med medicinen?
Hindrik Mulder, professor i ämnesomsättning vid Lunds universitets diabetescentrum och läkare vid Skånes universitetssjukhus intervjuas av Eva Bartonek Roxå. Länk till mer information och textversion.
Skräddarsytt mot depression
20231215
Precisionsmedicin, eller skräddarsydda behandlingar som är anpassade till specifika patientgrupper eller rentav enskilda personer används redan inom flera områden. Men inom psykiatrin befinner sig precisionsmedicinen fortfarande på forskningsstadiet. Vi diskutera psykiatrins speciella utmaningar med Daniel Lindqvist som är överläkare i psykiatri vid Region Skåne och forskare vid Lunds universitet. Han forskar om depression med målet att kunna erbjuda mer skräddarsydda behandlingar. Länk till mer information och textversion
Alzheimer: tidig diagnos öppnar för nya behandlingar
20231208
Vi intervjuar Oskar Hansson som är professor i neurologi vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus om hans forskning kring tidig diagnostik av Alzheimers sjukdom. Han forskning har bland annat lett till att man idag, med ett enkelt blodprov, kan med stor säkerhet avgöra om en person har Alzheimers sjukdom, kanske till och med innan de första symtomen. Länk till mer information och textversion
Psykedeliska droger mot psykisk ohälsa
20231124
Forskning på psykedeliska droger låg nere under flera decennier. Men nu har psykedeliska droger som finns i magiska svampar, i LSD och ketamin visat sig vara effektiva mot svår depression och PTSD i ett flertal studier. Vetenskap och hälsa intervjuar Pär Halje, forskare i integrativ neurofysiologi vid Lunds universitet och försöker reda ut vad som händer i hjärnan vid psykedeliska trippar och hur det kan hjälpa vid svår psykisk ohälsa. Länk till mer info och textversion. Länk till mer information och textversion.
Explosiv eller uthållig? Välj träning efter muskler
Mammor tvekar att amma ute bland folk
20231013
Många mammor känner sig idag obekväma med att amma ute bland folk på grund av rädsla för blickar och attityder visar en ny studie. Och få väljer att hel-amma tills bebisen är sex månader trots att det är det som rekommenderas. Podden handlar om vad som behövs för att komma igång med sin amning och varför bröstmjölk är hälsokost för både barn och mamma. Christine Rubertsson är professor i barnmorskans område vid Lunds universitet och barnmorska vid Skånes universitetssjukhus. Intervjuar gör Jenny Loftrup.
Länk till mer information och textversion.
Klimakteriet – lättare med bättre koll
20230526
Den här podden handlar om vad som händer i kroppen under övergångsåldern och om hur träning kan minska besvär. Men också om strategier för psykisk hälsa, sexliv, attityder, vallningar, sköldkörtel, hormonbehandling och naturläkemedel. Pernilla Ny både forskar och undervisar om klimakteriet vid Lunds universitet och arbetar som barnmorska vid en klimakteriemottagning. Jenny Loftrup intervjuar.
Länk till mer information och textversion.
Måste det göra ont att bli äldre?
20230512
Ungefär hälften av den äldre befolkningen, och hit räknas alla från 60 år och uppåt, rapporterar att de har ont på ett eller annat sätt. Men måste det göra ont att bli äldre?
Vi intervjuar Lena Sandin Wranker som är specialistläkare inom smärtrehabilitering och forskare inom geriatrik, dvs äldreforskning, vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus, med inriktning mot smärta hos äldre personer. Länk till mer information och textversion.
När Kafka gör läkare mer empatiska
Om unga som begår brott
20230414
Det sker skjutningar nästan varje dag och inte sällan är det ungdomar – eller till och med barn – som håller i vapnet. Men varför begår barn och ungdomar brott och vad kan man göra för att förhindra det?
Vi diskuterar detta med Marie Torstensson Levander, seniorprofessor vid Malmö universitet, som under en stor del av sitt yrkesverksamma liv forskat om ungdomsbrottslighet. Hon har en annan förklaring än den gängse till varför unga begår brott. Länk till mer information och textversion.
Kolesterolet – det goda, det onda och äggen
20230331
För mycket kolesterol i blodet kan leda till fettinlagring i blodkärlen, vilket i sin tur leder till ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar som till exempel hjärtinfarkt. Men vad vet vi om kopplingen mellan kost, kolesterolnivåer och hjärt-kärlsjukdomar? Vad menas med det goda och det onda kolesterolet? Och är det verkligen kolesterolet som är boven? Vi intervjuar Jan Nilsson, professor vid Lunds universitet med hjärt-kärlsjukdomar som specialitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus. Länk till mer information och textversion.
Kan febern göra nytta?
20221209
Varför får man feber när man är sjuk – är det ett symtom eller något som hjälper immunförsvaret att bekämpa sjukdomen? Vad händer i kroppen när vi får feber? I det här avsnittet från Vetenskap & hälsa är kroppens temperaturreglering, feber och nedkylning i fokus. Och så får vi lära oss mer om det bruna fettet. Tove Smeds intervjuar Niklas Nielsen, professor vid Lunds universitet och intensivvårdsöverläkare vid Helsingborgs lasarett i Region Skåne. Länk till mer information och textversion
Hjälp jag gnisslar tänder!
20221202
De flesta av oss gnisslar och pressar tänder periodvis i livet, och sömnproblem, stress och katastroftänkande finns med i den ekvationen. I den här podden intervjuar Jenny Loftrup övertandläkaren och professorn Birgitta Häggman Henrikson, Malmö universitet om just bruxism, som är det bredare begreppet. Vi pratar om konsekvenserna, som slitaget på emaljen men också ömmande käkar, ont i nacken och huvudvärk. Men också om bettskenor, botox, och en app som kan hjälpa oss att sluta pressa tänder dagtid.
Länk till mer information och textversion
Virus och pandemier – då, nu och i framtiden
20221111
Hur kan något som är så litet vända upp och ner på en hel värld? För det är just vad virusen har gjort de senaste tre åren. Nyligen släppte vi också vårt nya tidningsnummer på temat ”När världen blir viral – om virus och pandemier” och vi vill bjuda er på några godbitar ur tidningen. I den här podden är det vi redaktörer för Vetenskap & hälsa som tar med er på en tur om virus och pandemier – då, nu och i framtiden. Länk till mer information och textversion. Länk till mer information och textversion
Zoonoser – när djur och människor smittar varandra
20221028
Zoonoser är smittor som sprids mellan djur och människor. Det är inget nytt i sig men det som nu oroar är att risken för utbrott av sjukdomar som sprids mellan djur och människor kommer att öka. Bland annat på grund av klimatförändringarna men också andra mänskliga aktiviteter som gör att vi förstör djurens naturliga miljöer. Och fladdermöss tros spela en stor roll i smittspridningen.
Vi intervjuar virusforskarna och professorerna Patrik Medstrand vid Lunds universitet och Region Skåne och Karen Mossman, professor vid McMaster university i Kanada. Länk till mer information och textversion
Flickor med ADHD
20221014
I den här podden intervjuas forskaren och psykologen Pia Tallberg om flickor med adhd. Att som tjej ha adhd innebär att det blir än svårare att bli accepterad i kompisgruppen – normen för att passa in som en duktig flicka är sträng. Fler flickor än pojkar med adhd drabbas också av psykisk ohälsa, samtidigt som hormoner förvärrar symtomen i vissa delar av menscykeln. Men det finns en rad saker att göra som underlättar livet för flickor med adhd, hemma och i skolan. Det tipsar Pia Tallberg om. Intervjuar gör Jenny Loftrup. Länk till mer information och textversion
Maten och hälsan
Publicerad 20220610
Att äta varierad hälsosam mat är bra både för oss och våra tarmbakterier. Men vad är bra mat, hur ändrar man sina kostvanor och vad säger forskningen om antiinflammatorisk kost? I den här podden pratar Jenny Loftrup och Eva Bartonek, redaktörer för Vetenskap och hälsa, om forskning om kosten med utgångspunkt i artiklar från senaste tidningen från Vetenskap och hälsa ”Minnet, maten och vår hälsa”. Tidningen har två teman – minnet och maten och har resulterat i två poddar. Detta är den andra podden och podd nummer ett ”Minnet och hälsan” publicerades den 3 juni 2022. Länk till mer information och textversion
Minnet och hälsan
Publicerad 20220603
Vårt minne är oumbärligt för att vi ska fungera i vardagen. Ändå kan vi inte alltid lita på det, särskilt inte när det gäller våra starkaste minnen – varför är det så? Vad är normal glömska och vad är alzheimer? I denna podden pratar vi om hur minnet fungerar och varför minnet sviktar vid bland annat PTSD och Alzheimers sjukdom. Men också om vad du kan göra för att minnas bättre och hålla hjärnan frisk.
I den här podden pratar Jenny Loftrup och Eva Bartonek, redaktörer för Vetenskap och hälsa, om minnesforskning med utgångspunkt i artiklarna från senaste tidningen ”Minnet, maten och hälsan”. Länk till mer information och textversion
Det farliga blodtrycket
Publicerad 20220422
I den här podden diskuterar vi varför det är så farligt med högt blodtryck och om man kan märka att man har det. Vi pratar också om orsakerna till och riskfaktorer bakom högt blodtryck, vilka behandlingar som finns och om det senaste inom forskningen som siktar på att förebygga och tidigt behandla.
Vi intervjuar Olle Melander, överläkare vid Skånes universitetssjukhus och professor vid Lunds universitet med inriktning mot hjärt-kärlsjukdomar och hypertoni. Länk till mer information och textversion
När sköldkörteln blir sjuk
Publicerad 20220408
I den här podden pratar vi om hur man mår när sköldkörteln inte producerar hormon i lagom takt, behandling, ny forskning om immunförsvaret och varför det är värt att kontrollera sin sköldkörtelfunktion om man har svårt att bli gravid eller gå ner i vikt.
Mikael Lantz, docent vid Lunds universitet och överläkare i endokrinologi vid Skånes universitetssjukhus är gäst. Jenny Loftrup intervjuar. Länk till mer information och textversion.
Fertiliteten dalar tidigare än många tror
Publicerad 20220325
Vi väntar allt längre med att skaffa barn och även om de flesta är medvetna om att kvinnans förmåga att bli gravid sjunker med åldern så vet vi inte hur snabbt fertiliteten avtar. Och inte heller har vi koll på att även mannens fertilitet avtar med åren då spermiernas kvalitet försämras. Men vad hindrar oss från att skaffa barn tidigare i livet?
Vi intervjuar Eva Elmerstig, docent vid Malmö universitet med inriktning mot sexologi. Tillsammans med kollegor har hon försökt få en djupare kunskap kring dessa frågor. Länk till mer information och textversion.
Äta hållbart ökar chansen för ett långt liv
Publicerad 20220311
De som äter mycket fullkorn, baljväxter och nötter – alltså har matvanor som följer den planetära hälsodieten – minskar sin risk för att dö i förtid med 25%. Det visar en studie som följer upp drygt 22 000 personer som under 90-talet deltog i den epidemiologiska koststudien Malmö Kost Cancer. Nutritionsforskaren Anna Stubbendorff från Lunds universitet intervjuas av Jenny Loftrup. Länk till mer information och textversion.
Personlighetens betydelse för distansarbetet
Publicerad 20211210
Personlighet och familjesituation avgör hur vi mår och presterar på hemmakontoret. I början av pandemin så gick de extroverta på högvarv – men nu har samvetsgrannhet seglat upp som en viktig drivkraft.
Petri Kajonius är psykologiforskare och docent i beteendevetenskapliga mätningar vid Lunds universitet. Tillsammans med sina forskarkollegor har han undersökt distansarbete, prestation och psykiskt mående under pandemin via två enkäter, våren 2020 och våren 2021. I podden pratar vi om det utifrån personlighetspsykologins Big Five: extrovert-introvert, öppenhet, samvetsgrannhet, neuroticism och välvillighet. Intervjuar gör Jenny Loftrup. Länk till mer information och textversion.
Pandemin har lärt oss stötta vid psykisk ohälsa
Publicerad 20211126
Hur har den psykiska hälsan i Sverige påverkats av coronapandemin? Hårda fakta är att färre personer sökte akut psykiatrisk hjälp och att något färre tog självmord under pandemins första år. Men berodde det på att man inte vågade söka sig till vården eller på ett bättre mående? Och hur påverkade den påtvingade isoleringen de äldre?
Detta och mycket annat diskuterar Vetenskap och hälsa med Anders Håkansson, överläkare vid Psykiatri Skåne och professor i spelberoendeproblematik vid Lunds universitet. Länk till mer information och textversion.
Så resonerar vaccinskeptiker
Publicerad 211112
Varför är det viktigt att förstå hur vaccinsskeptiker resonerar och vad har de för argument? Lyssna på vår podd med Mia-Marie Hammarlin, etnolog och forskare vid Lunds universitet, som har djupintervjuat personer som inte velat vaccinera sig mot covid-19. Länk till mer information och textversion.
AI och etiken
Publicerad 20211029
AI-tekniken öppnar för nya möjligheter inom sjukvården men det finns samtidigt många frågor, inte minst de etiska, som behöver diskuteras.
För att ett AI-system ska bli bra behöver det tränas på stora mängder patientdata. Hur fungerar det med samtycke? Vågar vi lita på doktor dator? Tillför AI:n tillräckligt med mervärde för att det ska vara ekonomiskt motiverat?
Dessa och många andra frågor diskuterar Tove Smeds med Mats Johansson, filosof och docent i medicinsk etik vid Lunds universitet. Länk till mer information och textversion.
Virus – svåra att kontrollera
Publicerad 211015
I den här podden pratar vi om virus. För vad är virus egentligen, varför beter de sig så olika och varför är virus så svåra att kontrollera?
För att lära oss mer om virus har jag bjudit in Marianne Jansson, docent i virologi vid Lunds universitet och som forskar på hiv. Länk till mer information och textversion
Tvångssteriliseringar, genetiken och etiken
Ny genteknik ger hopp om nya behandlingar mot svåra sjukdomar, men väcker också etiska frågor. Vad gör man om tekniken blir så säker att den knappt innebär några risker? Kan vi sluta bekymra oss om problem i arbetsmiljön om vi lyckas justera gener så att vi exempelvis inte reagerar på toxiska ämnen?
I detta avsnitt blickar vi bakåt till när kunskapen om hur egenskaper ärvdes vidare i nästa generation växte fram i början av 1900-talet. Då växte också oron över befolkningens ärftliga sammansättning – och hur man skulle skydda populationens genetiska uppsättning. Ett resultat blev steriliseringslagarna. Hur tänkte man på den tiden, finns det likheter idag – och vad kan vi lära oss? Vetenskap & hälsa möter idé- och lärdomshistorikern Anna Tunlid från Lunds universitet. För textversion följ denna länk.
En framtid utan antibiotika?
När vi idag pratar om antibiotikaresistens handlar det till största delen om hur vi ska göra för att bromsa resistensspridningen och om utvecklingen av nya antibiotikum. Men finns det en levbar framtid utan antibiotika?
Ni får höra forskarna Kristofer Hansson, etnolog, Cecilia Lenander, apotekare och Henrik Loodin, sociolog, resonera kring frågan från ett tvärvetenskapligt perspektiv. Podden avslutas med ett stycke ur framtidsnovellen ”TEG-pucken – föreställningar om en framtida sjukhusvistelse” skriven av läkaren Jonas Wrigstad. Läs mer
Virala vektor i människans tjänst
Vi har tidigare i podden Vetenskap och hälsa talat om genteknik och hur man med hjälp av nya verktyg som till exempel Crispr kan gå in och rätta till fel i generna, fel som orsakar sjukdom. I det här avsnittet fokuserar vi på hur man går till väga för att specialdesigna virus som kan hjälpa oss att få den här gensaxen – och andra behandlingar – till rätt plats i kroppen.
För genom att ”kidnappa” virus förmåga att infektera celler kan forskare designa om dem till transportsystem för behandlingar. Dessa kan användas vid sjukdomar där man med traditionella läkemedel har svårt att behandla, till exempel till hjärnans sjukdomar. Hur går det här till och hur tänker sig forskarna att det här kan hjälpa vid hjärnans sjukdomar? Det – och mer – tar vi upp med Tomas Björklund, forskare i molekylär neuromodulering, som forskar på ett förkylningsvirus som kallas adenoassocierat virus. För textversion följ denna länk
När våldet sker i en nära relation
Ungefär en femtedel av de anmälda misshandelsbrotten handlar om misshandel av en närstående och var 15:e person uppger sig ha blivit utsatt för brott i en relation.
Vilken typ av brott handlar det om, vad ska sjukvården vara uppmärksam på och går det att förebygga dödligt våld i nära relationer? Vi intervjuar Karin Örmon, klinisk lektor inom psykiatrisk vård vid Malmö universitet. Mer om podden
Är ja alltid ett ja? – om hur unga tänker kring sex
Tinnitusforskning – om de störande ljuden på insidan
Vad är normal hörsel och vad händer när någon drabbas av tinnitus? Hur kommer det sig att man får ljudupplevelser utan att det finns en ljudkälla? I veckans podd från Vetenskap & hälsa träffar vi Jonas Brännström, forskare vid Lunds universitet som studerar just tinnitus.
Genvägar till bättre hälsa
I år uppmärksammas gensaxen Crispr med ett nobelpris. I det här poddavsnittet får du möjlighet att på ett enkelt sätt förstå mer om dina gener, hur gentekniken Crispr fungerar, vilka möjligheter den erbjuder – och vilka frågor den också väcker. Läs mer
Lärdomar från tidigare pandemier
Sedan 1900-talets början har mänskligheten drabbats av fem pandemier. I det här poddavsnittet blickar vi tillbaka till en av de större, den som drabbade världen 1918 och framåt: spanska sjukan. Vi beger oss även ännu längre tillbaka i tiden, till 1710 då pesten drabbade Skåne och resten av Sverige.
Med oss har vi Peter M Nilsson, överläkare vid Skånes universitetssjukhus och hjärtkärl-forskare vid Lunds universitet som också är chef för Enheten för medicinsk historia vid Lunds universitet och Bodil Persson, som tidigare doktorerat om pesten i Skåne och som är aktiv i Sydsvenska medicinhistoriska sällskapet.
Hjälp vid långvarig smärta
I veckans poddavsnitt möter vi smärtforskare från Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet för att lära oss mer om smärta och vad som sker när den blir långvarig. Vad händer i kroppen och vad finns det för hjälp att få? Marcelo Rivano Fischer, forskare och läkare, reder ut begreppen.
Vi möter artrosforskaren Martin Englund, läkare vid Skånes universitetssjukhus, som undersökt förskrivning av opioider vid artros, och smärtläkaren Henrik Grelz som forskar på opioider vid Lunds universitet, berättar mer om sin forskning och vad man kan tänka på om man lider av långvarig smärta.
Covid-19-special
De första signalerna om ett utbrott i Europa kom från Italien under andra halvan av februari, och den 11 mars tillkännagav WHO att sjukdomen nu var en pandemi. Varför utvecklas vissa till stora epidemier medan andra kvävs i sin linda? Vad är en superspridare och hur smittar SARS-Cov-2? Vad är det som händer när djursmittor plötsligt börjar smitta även oss människor? Det är några av de frågor som vi kommer att diskutera. Vi kommer också prata om flockimmunitet, nya vaccin och varför det är en extra utmaning att utveckla läkemedel mot virus. Och mycket annat.
Vår gäst i studion är Joakim Esbjörnsson-Klemendz, docent i virologi vid Lunds universitet. Läs mer
De hjälper ofrivilligt barnlösa
Är det lika vanligt med fertilitetsproblem hos kvinnor som hos män? Kan även män vänta för länge? Hur kommer framtidens fertilitetsbehandlingar att se ut och vad är ”fertility awareness”?
Vi diskutera detta och mycket mer med Margareta Kitlinski och Aleksander Giwercman, båda överläkare inom reproduktionsmedicin vid Reproduktionsmedicinskt centrum på Skånes universitetssjukhus i Malmö. Aleksander Giwercman är också professor i andrologi vid Lunds universitet, det vill säga männens motsvarighet till gynekologi. Läs mer
Vad händer i hjärnan när vi tränar?
Samtidigt som tusentals människor den här veckan samlas i Mora för att åka Vasaloppet, passar vi på att ta reda på vad som sker i hjärnan när vi tränar. Vi träffar forskarna Tomas Deierborg och Martina Svensson, båda vid Lunds universitet. De har studerat förekomst av olika neurologiska sjukdomar, bland annat depression, demens och Parkinsons sjukdom, hos Vasaloppsåkare och jämfört med hur det ser ut i övriga befolkningen.
Forskning om gott åldrande
Vilka riskfaktorer förklarar varför vi insjuknar i olika sjukdomar när vi åldras? Åldras en del snabbare än andra? Och vad påverkar ens upplevelse av livskvalitet? I det här poddavsnittet träffar vi Sölve Elmståhl, överläkare och geriatriker på Skånes universitetssjukhus och professor vid Lunds universitet, som ansvarar för befolkningsstudien Gott Åldrande i Skåne. I den här podden ger han exempel på vad forskarna kommit fram till genom att följa drygt 6 000 personer mellan 60 och upp till 95 års ålder – och så får vi tips på vad vi kan göra för att öka chanserna till att få en så god ålderdom som möjligt.
Falska förhoppningar som handelsvara
Den medicinska forskningen gör ständigt stora framstegen och har hjälpt många människor. Samtidigt har det öppnat upp för oseriösa aktörer som vill tjäna pengar på människors desperation och längtan. Vi intervjuar Susanne Lundin som är professor i etnologi vid Lunds universitet, och som i sin forskning har intresserat sig för de gråzoner som kan uppstå kring organ-, fertilitets- eller stamcellsresor. Läs mer
Förebygga psykisk ohälsa – går det?
Den psykiska ohälsan är ett växande folkhälsoproblem men vad går att göra för att förebygga psykisk ohälsa och vända den här trenden?
I den här podden träffar vi några läkare och forskare som berättar vad som görs inom deras respektive specialområden. Vi får reda på vad primärvården och barn- och ungdomspsykiatrin gör, vi får höra vad som görs för att få ner antalet självmord och vad som finns att göra för att förhindra att människor fastnar i spelberoende. Läs mer
Barn med adhd
Syns det i hjärnan om man har adhd? Går det att förbättra koncentrationen och träna upp förmågan att fokusera? Och varför har vi sett en lavinartad ökning av antalet barn som diagnostiseras med adhd? Vi möter Peik Gustafsson, överläkare inom barnpsykiatrin i Region Skåne och forskare vid Lunds universitet.
Mer information om avsnittet hittar du här.
Vårt åldrande
Vi kommer inte undan: alla åldras, hela tiden. Men kan vi se fram emot att bli äldre? Hur ska man tänka kring sitt boende? Och finns det fog att säga att 70 är det nya 50? Vetenskap & hälsa träffar Susanne Iwarsson, professor i gerontologi vid Lunds universitet, som forskar om åldrandet och hon lyfter bland annat fram att vi kan räkna med att ha rätt så många år kvar efter att vi pensionerats: i snitt 21 år. Hur ska vi få ett så aktivt och hälsosamt åldrande som möjligt? Och hur ser det ut med ålderismen i Sverige? Läs mer
Typ 1-diabetes i fokus
Ungefär 50 000 människor i Sverige har typ 1-diabetes. De flesta insjuknar i tidig ålder, men man kan drabbas när som helst i livet. Vad vet forskarna om vad som sker i kroppen när sjukdomen utvecklas? Hur förändras livet för den som drabbas – och varför är sjukdomen mer vanligt förekommande i Sverige och Finland än resten av världen? Vi får också höra om hur forskarna försöker motverka utvecklingen av typ-1 diabetes genom att träna immunförsvaret hos små barn med hög risk att utveckla sjukdomen.
Helena Elding Larsson, överläkare inom barnmedicin vid Skånes universitetssjukhus och forskare vid Lunds universitet, berättar hur hon i sin forskning vill kartlägga faktorer som sätter igång sjukdomsförloppet och se om det är möjligt att lära immunförsvaret att inte reagera mot de celler, betacellerna, som producerar insulinet.
Kost och cancer
Charkuterier, det vill säga mat som korv, bacon eller annat processat kött har klassats som cancerframkallande. Men hur farligt är det att äta en korv då och då, kan man få cancer av för mycket socker, vad säger forskningen om kaffe och finns det mat som skyddar mot cancer? Vi får hjälp att reda ut vad forskningen säger i dessa frågor av Isabel Drake som är epidemiolog vid Lunds universitet och forskar bland annat på vilken betydelse vår livsstil och våra gener har för vår hälsa och för risken att insjukna i cancer.
Kartlägger cancercellernas fingeravtryck
Tack vare de senaste årens extremt snabba teknikutveckling kan cancerforskare leta efter ledtrådar, både bland våra och cancercellernas gener. Men hur kan kunskap om förändringar i cancertumören leda till nya behandlingar och vad skiljer en cancercell från en vanlig cell?
Thoas Fioretos, professor vid Lunds universitet och överläkare vid Labmedicin, Region Skåne, berättar om sin forskning inom klinisk genetik och om hur han och kollegornas intresse riktades mot en viss molekyl på ytan av blodcancerceller – och vad det lett vidare till. Vi får också höra om hur forskare i Lund 1956 lyckades ta bilden som visade att vi har 46 kromosomer i cellerna och hur Thoas Fioretos och hans forskarkollegor försöker förstå hur blodcancer uppstår och kan behandlas på nya sätt.
Hälsolarm och siffrornas magi
Reparera hjärnan
När hjärncellerna dör, som till exempel vid Alzheimers och Parkinsons sjukdom, eller i samband med en stroke, så bildas inga nya hjärnceller. Går de att ersätta?
För att reda ut frågan har vi bjudit in Malin Parmar, som är professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds universitet och som forskar på olika möjligheter att reparera hjärnan. Hennes forskning går bland annat ut på att undersöka olika vägar till att ersätta de nervceller som går förlorade vid Parkinsons sjukdom.
Hennes forskargrupp har lyckats styra om stamceller till att utvecklas till dopaminproducerande celler som snart ska börja testas på patienter med Parkinsons sjukdom, de har omprogrammerat hudceller till nervceller på laboratoriet och nu görs försök med att få detta att hända direkt i hjärnan. Det och mycket annat kan du höra om i vår podd med Malin Parmar. Läs mer
Screening – potentiellt sjuk
Det är många som drar en lättnadens suck när provsvaret från screeningundersökningen inte visade några ”fynd” utan är normalt. Att på detta sätt söka efter sjukdomar – eller förstadier till sjukdomar – i symtomfria människor, har uppenbara fördelar: behandling kan sättas in i tidigt skede. Samtidigt finns det aspekter av screening som vi kanske inte tänker så ofta på. I det här avsnittet tar vi bland annat upp vad som sker när någon får ett falskt positivt besked, alltså att provsvaret tyder på att personen har den eftersökta sjukdomen – men vid efterföljande undersökningar visar det sig inte stämma.
Christine Kumlien, professor vid Malmö universitet och sjuksköterska vid Skånes universitetssjukhus, har i sin forskning bland annat tittat på vad som sker med män som genomgår ultraljudsundersökning av kroppspulsådern för att hitta aneurysm som kan leda till brusten pulsåder. Läs mer.
Vänner och ovänner i munnen
Vi har alla ungefär 10 biljoner bakterier i munnen. Det låter kanske obehagligt, men är inte farligt: bakterierna är normalt sett våra vänner, utvecklade i samspel med människorna under evolutionens gång. Det är bara när balansen mellan bakterier och värd störs som vissa bakterier blir våra ovänner, vilket kan leda till karies eller tandlossning.
Möt Gunnel Svensäter, professor i oral biologi vid Malmö universitet, när hon förklarar hur det hela hänger ihop.
Prostatacancer i fokus
Med 10 000 nya fall per år är prostatacancer mannens vanligaste cancersjukdom. Dödligheten är dock betydligt lägre: 2400 män dör i sjukdomen varje år. Många prostatacancrar är ”snälla” och ska bara hållas under uppsikt, utan att behandlas. Men hur vet vi vem som har en ”snäll” respektive en aggressiv cancer? Och är det meningsfullt att alla PSA-testas och vad menas med organiserad PSA-testning?
Möt Anders Bjartell, urologiprofessor och överläkare vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus. Läs mer
Sepsis – när en infektion blir livshotande
Trots att sepsis är ett livshotande tillstånd och relativt vanligt, är det många som inte hört talas om det. Men vad är det som händer i kroppen när en infektion – som till exempel en urinvägsinfektion – blir livshotande? Vilka symtom ska man vara uppmärksam på? Och vad har forskningen på gång för att förbättra vården vid sepsis?
I veckans podd möter vi Adam Linder, forskare vid Lunds universitet och infektionsläkare vid Skånes universitetssjukhus.
Migrän – forskning blir verklighet
En miljon svenskar lider av migrän och i hela världen är 850 miljoner människor drabbade. Men varför får man migrän, vad är det som händer i hjärnan och hur fungerar de nya medicinerna som precis blivit godkända?
I podden får vi träffa Lars Edvinsson, professor vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus, där han i snart 40 år forskat på migrän. Hans forskning har lagt grunden för de nya medicinerna som nyligen blivit godkända för behandling av svår och kronisk migrän. Läs mer
Medicinsk etik i fokus
Vem avgör vad som är etiskt rätt att göra inom medicin och forskning? Och hur angriper en medicinetiker ett etiskt dilemma? I det här avsnittet möter vi Nils-Eric Sahlin, professor i medicinsk etik vid Lunds universitet och medlem i Statens medicinetiska råd (SMER). Vi pratar artificiell intelligens i vården, hur de medicinetiska frågorna sett ut genom historien, och varför majoriteten inte alltid fattar de bästa besluten.
De osynliga barnen – ojämlikhetens pris
Hur mår barn i Sverige idag? Och hur påverkar de sociala skillnaderna – alltså de skillnader som inte beror på våra gener – vår hälsa, och hur kan vi skapa en så bra förutsättning för barn som möjligt? I veckans podd träffar vi Marie Köhler, barnhälsoöverläkare och enhetschef för Kunskapscentrum Barnhälsovård i Region Skåne som förra året skrev klart sin avhandling vid Lunds universitet om utsatta och sårbara barn.
Stroke – nu ska uppföljningen bli bättre
Ungefär 25 000 patienter insjuknar i stroke varje år, och ungefär 140 000 personer i Sverige har haft en stroke. Socialstyrelsen har nu kommit med nya nationella riktlinjer för strokevården, som förhoppningsvis ska göra vården mer jämlik oavsett var man bor.
– Idag finns det stora skillnader i strokevården i Sverige. Det handlar om olika traditioner, skillnader i resurser och satsningar, och ibland också om geografiska avstånd, säger Bo Norrving. Han är professor i neurologi vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus.
– Många som insjuknat i stroke behöver rehabilitering av ett team med särskild kunskap om stroke. Patienterna har ofta svårigheter inom flera områden, t.ex. med både minne, tal och rörelseförmåga, säger Christina Brogårdh, docent i rehabiliteringsmedicin vid Lunds universitet och fysioterapeut vid Skånes universitetssjukhus. Läs mer
Aggressivt och normbrytande beteende hos barn
Många tänker att livet är som mest våldsamt kring puberteten. Men studier visar tvärtom att det är i förskoleåldern vi utsätts för – och som vi utsätter andra för – mest fysiskt aggressivt beteende. Vad innebär det att ett barn har ett antisocialt eller normbrytande beteende? Vilka signaler och riskfaktorer ska man vara uppmärksam på? Och hur kan man hjälpa barn med ett aggressivt beteende? I det här avsnittet träffar vi Björn Hofvander, forskare vid Lunds universitet och psykolog vid Rättspsykiatri, Skånevård Sund inom Region Skåne.
Sjuk av alla mediciner – om äldres läkemedel
Undersökningar visar att var tredje äldre person som läggs in akut på sjukhus, har hamnat där på grund av läkemedelsbiverkningar. Och 4 av 5 äldre patienter har någon form av läkemedelsrelaterade problem. De blir alltså sjuka av de mediciner som skulle göra dem friska.
I podden träffar vi Patrik Midlöv, professor och distriktsläkare, och Cecilia Lenander, apotekare, som har forskat på säkrare läkemedelsvändning inom primärvården. Läs mer
Grön starr – en lurig ögonsjukdom
Grön starr, eller glaukom, är en ögonsjukdom som i första hand drabbar äldre personer, och är den vanligaste orsaken till blindhet i västvärlden. Som väl är händer det mer sällan nuförtiden, eftersom behandlingen blivit mer effektiv och sjukdomen upptäcks tidigare. Men det är en lurig sjukdom och det finns fortfarande de som inte märker att de drabbats förrän de fått omfattande skador på ögat. Läs mer
Specialpodd: Så funkar ditt blodsocker
Vårt blodsocker påverkas av vad vi äter, om vi är stressade och hur vi rör oss. Vi mår inte bra när det är för lågt och vi kan bli sjuka om det är för högt under en längre tid. Vad är det som händer i kroppen, och vad ska vi tänka på nu när vi närmar oss julen med alla dess lockelser och läckerheter?
I podden får vi träffa professor Claes Wollheim som är expert på vad som styr vårt blodsocker. Han var pionjär inom sitt forskningsområde och har i över fyrtio år forskat om hormonerna insulin och glukagon som tillsammans reglerar blodsockret i våra kroppar. LYSSNA HÄR
Från spänning till diagnos – om spelberoende
Dagligen översköljs vi av reklam för en mängd olika on line-spel. Spelen finns ofta bara ett klick bort och de kan nås varsomhelst ifrån och närsomhelst på dygnet. Innebär det att risken är större idag än tidigare att fastna i spelberoende? Spelberoende är en sjukdom och trots att diagnosen har funnits sen 1980-talet så har det forskats mycket lite på området. I podden träffar vi Anders Håkansson, Sveriges förste medicinprofessor i spelberoende. Läs mer
När död blir liv
Organtransplantation kan göra det möjligt att leva vidare för någon som är livshotande sjuk. Men vad innebär det att någon är hjärndöd och hur går det till om någon vill bli en möjlig donator? Och hur mår de som får ett nytt organ? I den här podden träffar vi Anna Forsberg, sjuksköterska vid Skånes universitetssjukhus och professor i vårdvetenskap vid Lunds universitet, som har många års erfarenhet av att möta personer som väntar på nya organ. LYSSNA HÄR
Går det att sola säkert?
Vi nordbor är ett soltörstande folk och visst kan det vara skönt att sola. Många känner att de laddar batterierna och även forskningen har visat att solen har en hel del positiva effekter på vår hälsa. Samtidigt ökar antalet fall av malignt melanom, och den största bidragande faktorn är våra sol(o)vanor.
Melanom är numera den femte vanligaste cancerformen och tar dubbelt så många liv som trafiken. Så hur ska vi förhålla oss till solen?
I podden träffar vi Kari Nielsen som är överläkare och hudspecialist på hudmottagningen på lasarettet i Helsingborg och docent vid Lunds universitet där hon forskar på hudcancer. Läs mer
Celiaki – när gluten blir ett problem
I podden träffar vi Daniel Agardh, forskare vid Lunds universitet och barnläkare vid Skånes universitetssjukhus. Han forskning utgår från den stora internationella Teddy-studien som följer barn som har en förhöjd ärftlig risk för typ 1-diabetes och celiaki, två sjukdomar som ofta hänger samman.
I podden berättar Daniel Agardh bland annat om när och hur celiaki brukar upptäckas, om att nyttiga bakterier (probiotika) kanske kan fungera förebyggande, och om vilken roll amning respektive gröt- och vällingkost för små barn kan spela. Han kommenterar också den nya trenden med glutenfri mat, som han tycker är onödig och kanske t.o.m. skadlig för personer som inte fått en celiakidiagnos. Läs mer
Den besvärliga yrseln
Den som får en yrselattack känner det som om världen plötsligt börjat snurra och blivit omöjlig att kontrollera. Upplevelsen är mycket obehaglig och ångestskapande. Men är det farligt? Vad beror det på? Och kan man göra något åt det?
I podden får du träffa Eva Ekvall Hansson, forskare vid Lunds universitet, och Mikael Karlberg, öronläkare vid Skånes universitetssjukhus och Trelleborgs lasarett som ger svar på dessa frågor och ger tips om balansträning.
Tjockkänslor och ätstörningar
Hur kommer det sig att vårt förhållande till mat ibland blir så komplicerat? Ska man bli orolig om ens barn bara vill äta potatis? Och hur kan man hjälpa närstående som lider av en ätstörning? Vi träffar Per Johnsson, docent i klinisk psykologi vid Lunds universitet som forskar på ätstörningar och som har lång erfarenhet av att hjälpa människor som drabbas.
Stressen – fruktad men livsviktig
Vad händer i kroppen när vi blir stressade? När blir det skadligt? Hur kan vi minska risken för att drabbas av utmattningssyndrom? I veckans podd möter vi stressforskarna Frida Eek och Roger Persson, båda vid Lunds universitet. Frida Eek har studerat ojämlikhet i förhållande till stress, och Roger Persson berättar mer om hur vi kan upptäcka när vi börjar närma oss ett utmattningssyndrom.
I podden samtalar vi bland annat om vad stress egentligen är, vad vi kan göra för att mota skadliga effekter av långvarig stress, och vilka signaler vi ska vara uppmärksamma på. Vi tar även upp hur ett socialt stöd, av närstående eller kollegor, kan fungera ”buffrande” mot stressen. Och så reder forskarna ut kortisolets effekt.
När hjärtat inte orkar
Hos patienter med hjärtsvikt har hjärtat inte längre kraft att pumpa ut allt det blod som kroppen behöver för att få syre och näring. Minst 200 000 personer i Sverige, omkring två procent av befolkningen, lider av hjärtsvikt.
– När jag började som hjärtläkare kunde man inte göra mycket för patienter med hjärtinfarkt. Nu har vi mycket bättre metoder, så mycket mer av hjärtmuskeln kan räddas vid en infarkt, säger hjärtläkaren Björn Kornhall
I podden om hjärtsvikt berättar hjärtläkaren Björn Kornhall och läkaren och forskaren Gustav Smith om hur man ställer diagnos på och behandlar hjärtsvikt, om de olika typerna av hjärtsvikt, om motion vid hjärtsvikt, och om hur forskningen om generna bakom hjärtsvikt kommer att gå vidare. Läs mer
Fruktade bakterier och nya strategier
Antibiotika revolutionerade sjukvården då den började användas på 40-talet och har idag blivit en total förutsättning för den moderna sjukvården. Nu kommer allt fler rapporter om bakterier som blivit resistenta mot antibiotika och numera hör vi också om superbakterier som ingenting biter på. Håller vi på att förlora antibiotikan och har vi i så fall några alternativ?
Vi får träffa smittskyddsläkaren Eva Melander som berättar om resistensläget i Sverige och resten av världen. Hon ger också tips om vad vi som enskilda individer kan göra för att skydda oss och inte bidra till ytterligare resistensspridning. Därefter berättar Anders Håkansson, professor i infektionsmedicin, om nya strategier för att bekämpa sjukdomsalstrande bakterier som diskuteras i forskarvärlden. Läs mer
Så vill de tackla havandeskapsförgiftning
Havandeskapsförgiftning, eller preeklamsi, är ett stort problem i världen. Ungefär var 10:e minut dör en kvinna på grund av havandeskapsförgiftning och även i länder med bra mödravård kan tillståndet bli allvarligt med negativa effekter både för mamma och barn.
Än så länge finns ingen effektiv behandling men nu kan lundaforskarna Stefan Hansson och Bo Åkerström vara på väg att utveckla ett läkemedel. Läs mer
Epilepsi i nytt ljus
Det finns runt 100 miljarder nervceller i hjärnan som kommunicerar med varandra med hjälp av elektriska impulser. Ibland blir dessa överaktiva, vilket kan orsaka ett epileptiskt anfall. I veckans poddavsnitt möter vi två lundaforskare som båda studerar epilepsi. Mérab Kokaia, professor i neurofysiologi, har med hjälp av optogenetik lyckats styra vissa nervceller från levande hjärnvävnad från människa. Christine Clementson, ST-läkare och docent, söker efter sätt att säkert veta om ett epileptiskt anfall ägt rum, och om det kommer att inträffa igen.
Influensa – en sjukdom vi inte kan bli av med
Vissa virussjukdomar kan framgångsrikt bekämpas med vaccin, som smittkoppor som nu är helt utdöd sjukdom. Men influensa kommer vi att få leva med, eftersom sjukdomen ständigt formar om sig till nya varianter.
– Influensavirus finns även hos fåglar, svin och hästar. Därför kan vi hela tiden råka ut för nya virustyper som utvecklats hos djur. Viruset bollas så att säga fram och tillbaka mellan arterna, och ett vaccin som hjälper mot en viss virustyp hjälper inte mot en annan, säger professor Stefan Schwartz vars forskning är inriktad på att försöka förstå skillnaden mellan ett farligt och ett mer godartat influensavirus.
När språket inte flyter
De allra flesta barn utvecklar sitt språk utan problem, så att de både förstår vad andra säger och själva kan göra sig förstådda. Men ibland hakar utvecklingen upp sig, och då talar man om språkstörning.
Vi har träffat Ketty Holmström och Olof Sandgren som berättar bland annat om de milstolpar för språkutvecklingen som barn normalt sett passerar, och vad föräldrar, förskola och skola kan göra när ett barn visar sig ha språkstörning.
D-vitamin – inte bara för skelettet
Att D-vitamin är viktigt för att vi ska kunna bygga upp ett starkt skelett har vi känt till länge. Men nu börjar det komma forskningsfynd som tyder på att D-vitaminbrist kan bidra till en mängd andra sjukdomar. Till exempel kan D-vitaminet spela roll för prognosen vid vissa cancrar, det kan påverka risken att drabbas av diabetes och det påverkar vårt immunförsvar. En del vill till och med kalla D-vitamin för en ”global spelare” som är inblandad i de flesta av kroppens processer. Johan Malm berättar om var forskningen står idag vad gäller sambanden mellan D-vitamin och olika cancerformer och Mona Landin-Olsson förklarar vad man vet om sambanden mellan solvanor, D-vitamin och risken att insjukna i diabetes.
Det händer i kroppen när du tränar
Virvlar blodet snabbare hos en vältränad person? Kan vi motverka musklernas åldrande genom träning? Och påverkar träningen vårt immunsystem? I det här avsnittet träffar vi forskare vid Lunds universitet som vet mer om vad som egentligen händer i kroppen när vi börjar träna. Katarina Ehrenborg studerar hur träningen påverkar hjärtats pumpförmåga och Ola Hansson är expert på gener. Vi får också lära oss mer om högintensiv träning och vilka effekter vi får om vi går från att vara soffpotatis till att börja träna.
Pendlingens pris
Att pendla ger tillgång till en större arbetsmarknad och andra bostadsmöjligheter än man kan få utan att pendla. Men pendlingen har också nackdelar, som inte uppmärksammats lika mycket. Vad gör resorna till exempel för vår hälsa och välmående?
Vi träffar forskarna Kristina Jakobsson och Kristoffer Mattisson som bland annat har visat att både bilpendlare och de som pendlar kollektivt upplever att deras hälsa och välmående påverkas negativ men på olika sätt och att de som pendlar riktigt långt med bil i Skåne inte upplever samma negativa effekter.
Konstgjort blod
Tillgången på blod kan betyda skillnaden mellan liv och död – och i vissa fall är det ont om blod av rätt sort. Forskare vid Lunds universitet försöker därför tillverka konstgjort blod. Ett projekt handlar om att omvandla hudceller till röda blodkroppar, ett annat om att utvinna det syretransporterande ämnet hemoglobin ur växter. Ingela Björck har träffat Leif Bülow, professor i tillämpad biokemi och blodforskaren Johan Flygare, som berättar mer i veckans podd. Läs mer om avsnittet här.
Så påverkar munnen resten av kroppen
Så påverkar munnen resten av kroppen – Trots att munnen ofta har behandlats styvmoderligt, står det allt mer klart att munhälsan påverkar resten av kroppen – och tvärtom. Ny forskning visar till exempel på samband mellan tandlossning och risken för hjärtinfarkt. I den här podden möter Aktuellt om vetenskap och hälsa Björn Klinge, övertandläkare och professor i parodontologi vid Malmö högskola.
Artros – vad vet vi idag?
Artros – vad vet vi idag? Artros är en vanlig sjukdom, som ger värk i lederna. Det finns ännu inget läkemedel mot artros, men mycket som kan göras för att lindra besvären. Vid Lunds universitet arbetar forskare bland annat med att hitta nya biomarkörer med vars hjälp man kan ställa diagnos på sjukdomen och följa dess utveckling. Ingela Björck har träffat fysioterapeuten Carina Thorstensson och forskaren André Struglics.
Forskarporträtt: Anette Agardh om att forska på sexuell hälsa i Uganda
FORSKARPORTRÄTT: Anette Agardh om att forska på sexuell hälsa i Uganda. Anette Agardh är docent i global hälsa vid Lunds universitet och har arbetat och bedrivit forskning på sexuell hälsa och rättigheter i många olika länder, även Sverige. Sedan 2002 har hon varit engagerad i frågor kring sexuell hälsa bland unga i Uganda. Tove Smeds har träffat henne i Uganda och fått en inblick i hennes arbete där. Vi samtalar också om hennes studier bland unga i Sverige, där hon sett att 35 procent av unga kvinnor och 17 procent av unga män uppger att de har erfarenhet av att ha blivit utsatta för en sexuell handling mot sin vilja.
Endometrios – orsak, diagnos och behandling
Endometrios – orsak, diagnos, behandling. Var tionde kvinna lider av endometrios, men varför tar det sådan tid att få diagnos? Finns det riskfaktorer för att utveckla endometrios, och hur kan vården hjälpa den som drabbas? Och när ska man söka hjälp för samlags- eller menssmärtan? I veckans podd pratar vi om endometrios med Johanna Nordengren, överläkare och specialist inom obstetrik och gynekologi vid Skånes universitetssjukhus.
Fästingen i fokus: om borrelia, TBE och andra fästingburna infektioner
Fästingen i fokus – om borrelia, TBE och andra fästingburna infektioner. Hur kommer det sig att en del människor är rena fästingmagneter? Och hur klarar fästingen av att bära runt på TBE-virus och borrelia-bakterier, när vi människor kan bli så sjuka av dem? Aktuellt om vetenskap och hälsas Tove Smeds träffar Katharina Ornstein, forskare vid Lunds universitet och infektionsläkare vid Region Skåne som bland annat berättar vad som händer om borrelia inte behandlas och vad vi ska vara uppmärksamma på efter att ha vistats i fästingtäta områden. Lars Råberg, Lunds universitet, forskar på borrelia hos sorkar och han tar oss med på fästingjakt strax utanför Lund där vi får lära oss mer om fästingen.
Våra vänner tarmbakterierna
Våra vänner bakterierna. Vi lever i ett symbiosförhållande med våra tarmbakterier. Men vad är det för tjänster de gör och vad händer om den finstämda balansen i tarmen rubbas? Kan vi hålla oss friska genom att tillföra nyttiga bakterier eller styra dem med vad vi äter? Och kan sjukvården ta hjälpa av de ”snälla” bakterierna för att hålla de ”onda” på avstånd? Eva Bartonek har träffat Bengt Jeppsson, professor emeritus och tidigare överläkare, som reder ut begreppen kring våra vänner tarmbakterierna.
Vaccinationer som förpassar sjukdomar till medicinhistorien
Nya vacciner. Skulle vi kunna få hjälp av vacciner i kampen mot antibiotikaresistensen? Eller vaccinera bort cancer och inflammation i blodådrorna? Och vad var det egentligen som hände när en del fick narkolepsi efter vaccinationerna mot svininfluensan 2009? I den här podden samtalar Tove Smeds med Kristian Riesbeck, vaccinationsforskare vid Lund universitet och överläkare vid Labmedicin inom Region Skåne, som tar oss med på en resa genom vaccinationshistorien.
När minnet sviktar
När minnet sviktar. Allt fler drabbas av Alzheimers sjukdom, men all glömska är inte demens. Så när ska man börja bli orolig? Vad vet man om orsakerna till demens idag och hur långt har forskningen kommit i sina ansträngningar att ta fram ett botemedel? Och hur är det att vårda någon med demens? Kan utbildning av anhöriga bidra till minskad börda? I den här podden träffar Eva Bartonek läkaren och forskaren Oskar Hansson och Beth Dahlrup, demenssjuksköterska som forskar kring de anhörigas situation.
Braiga bär
Braiga bär. Bär innehåller både vitaminer, fibrer och polyfenoler, ämnen som ger bären deras färg och fungerar som skyddande antioxidanter i kroppen. Forskarna Cecilia Holm och Karin Berger har bland annat gjort djurförsök som visat att lingon, svarta vinbär och blåbär skyddar bättre mot fetma än andra bär. Nu arbetar de med att i detalj reda ut vad det är som ger den goda effekten av olika bär, och om det går att maximera den genom till exempel att välja rätt odlingssätt och sort. Ingela Björck samtalar också med forskarna om bäret vars effekter inte är riktigt de som den svenska reklamen säger.
Smärta, ett nödvändigt ont – eller?
Smärta – ett nödvändigt ont? Hur vanligt är det med långvarig smärta, och vad kan göras åt problemet? Och hur forskar man egentligen om en sådan sak som smärta? Långvarig smärta innebär en stor påverkan på livskvaliteten för dem som är värst drabbade. Kortvarig smärta är lättare att hantera, men skulle kunna förebyggas bättre bland annat inom vården. I den här podden möter Ingela Björck två forskare, Marcelo Rivano Fischer och Anna Sellgren Engskov, som arbetar med långvarig respektive kortvarig smärta.
Varför blir vi mer allergiska – kan vi vända trenden?
Varför blir vi mer allergiska? Lever vi på ett sätt som skapar mer allergier? Och går det att träna bort en allergi eller äta sig friskare? Leif Bjermer, professor vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus, berättar för Tove Smeds hur vi kan påverka allergierna genom vårt sätt att leva. Cecilia Svedman, lektor vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus reder ut varför en del naturliga produkter kan orsaka kontaktallergier.
