Forskare vid Lunds universitet har funnit en ny sorts biomarkörer som förutspår risken för typ 2-diabetes. Det är epigenetiska förändringar på särskilda gener som kan upptäckas med ett vanligt blodprov.

– Det skulle kunna motivera en person i riskzonen att ändra livsstil, säger Karl Bacos forskare i epigenetik vid Lunds universitet.

Genom att mäta HbA1C, ett medelvärde på blodsockernivån över tid, kan man redan i dag förutspå ett insjuknande i diabetes, men den prediktiva potentialen på denna metod är liten och nya metoder behövs.
Fynden forskarlaget från Lunds universitet nu gjort innebär att de kan mäta
förekomsten av så kallade DNA-metyleringar på fyra specifika gener och därigenom förutse vem som löper risk att drabbas av typ 2-diabetes långt innan sjukdomen uppträder. Metyleringar är kemiska förändringar som styr genaktiviteten, dvs om de är av eller på.
– Förhoppningen är att detta ska utvecklas till ett bättre sätt att förutspå insjuknandet, säger Karl Bacos, försteförfattare till publikationen.

Först studerade forskarna insulinproducerande betaceller från avlidna personer. De fann DNA-metyleringar som ändrades med donatorns ålder på bland annat de fyra aktuella generna. Detta påverkade i sin tur hur aktiva generna var.
När dessa förändringar därefter härmades i odlade betaceller så visade de sig påverka utsöndringen av insulin positivt.
– Det riktigt häftiga var att vi sedan kunde se samma metyleringsförändringar i blod, säger Karl Bacos.

Kroppens eget sätt att skydda sig

Därefter, studerades blodprov från deltagare från två olika forskningsprojekt, ett danskt och ett finskt, som jämfördes med blodprover från samma deltagare tio år senare. De deltagare som uppvisat lägre nivåer av DNA-metyleringarna vid det första provtillfället frisatte mindre insulin och hade högre risk för typ 2-diabetes tio år senare.
Alla de danska deltagarna var friska vid båda tillfällena medan cirka en tredjedel i det finska projektet hade hunnit utvecklat typ 2-diabetes.
– En ökad insulinsekretion är ju egentligen ett skydd mot typ 2-diabetes. Det kan vara så att det är kroppens eget sätt att skydda sig när andra vävnader blir insulinresistenta, vilket ofta händer när vi blir äldre, säger professor och forskargruppsledaren Charlotte Ling.

Vill gå vidare

Studierna bygger på ett relativt litet antal personer och på ett urval av gener. Forskarna vill därför nu gå vidare och hitta markörer med starkare prediktiv potential genom att genomföra en så kallad epigenetisk helgenomsekvensering då man analyserar en persons hela arvsmassa och alla de DNA-metyleringar som medföljer, i ett större befolkningsunderlag.

Forskargruppen har tidigare visat att ålder och träning påverkar den sk epigenetiska risken för typ 2-diabetes.
– Du kan inte ändra dina gener och den risk de medför, men epigenetik innebär att du kan påverka DNA-metyleringarna, och därmed hur aktiva generna är, med din livsstil, säger Charlotte Ling.

Text & porträttfoto: SARA LIEDHOLM

Foto blodprov: Dreamstime