Din personlighetstyp och hur du hanterar stress kan påverka hur snabbt du återhämtar dig efter en hjärtinfarkt. En ny avhandling från Malmö högskola visar hur medicinska, personlighetsmässiga och psykosociala faktorer påverkar eftervården och återfallsrisken efter en infarkt.
– Om man, när man möter patienter som drabbats av hjärtinfarkt, tar hänsyn till personlighetsfaktorer, tar reda på om de är stressade eller deprimerade, så kan man lättare förstå vilka av dem som löper störst risk för att drabbas av fler infarkter samt hur de kommer att ta till sig information och eftervård. När det gäller möjligheten att till exempel sluta röka, så verkar personlighet ha betydelse, säger Mona Schlyter, doktorand vid Malmö högskola och sjuksköterska vid Skånes universitetssjukhus.
De personlighetsfaktorer som enligt studien visade sig ha avgörande betydelse för patienter med hjärtinfarkt var: neurotisism, samarbetsvillighet och utåtvändhet. Mona Schlyter förklarar:
– De patienter som var neurotiskt lagda sökte mer öppenvård efteråt och de deprimerade sökte mer kontakt med kuratorer än andra. Och en stor andel av rökarna hade låga nivåer när det gällde samarbetsvillighet; de kan vara mindre villiga att lyssna på råd. Bland dem som fortsatte röka efter infarkten fanns en stor andel ensamstående personer. Även de med en mer ”konfrontativ” läggning fortsatte att röka. Kort sagt – ju mer man vet om patienterna, desto lättare är det att förstå dem och till exempel få dem att sluta röka eller planera för en så bra eftervård som möjligt.
400 patienter i studien
Studien som Mona Schlyters avhandling bygger på är gjord 2005-2007, på sammanlagt 400 patienter mellan 26 och 70 år, inlagda och vårdade på dåvarande UMAS , numera Skånes universitetssjukhus i Malmö. Mona, som varit chef för hjärtintensiven på UMAS i 20 år och haft en egen mottagning för sekundärprevention i 17 år, sökte upp patienterna inom 24 timmar efter att de kommit till sjukhuset. De som valde att vara med fick sedan besvara en mängd frågor, såväl medicinska som sociala och psykologiska, ta en rad prover och göra tester.
– Jag samlade in omfattande information om varje patient och de fick även träffa en psykolog, som försökte komma fram till vad de var för personlighetstyper och se hur de hanterade stress, säger Mona Schlyter.
Vad har förvånat mest i forskningsarbetet?
– Vi trodde att de som hade det stressigt och var neurotiskt lagda skulle vara de som fick störst infarkter, men så var det inte. Istället var det de som var inåtvända och de som var dåliga på att hantera stress som fick de större infarkterna.
Hur ska det, i ditt önskeläge, fungera för en hjärtinfarkts-patient?
– När patienterna är på väg hem önskar jag att de förstår och får information om hur viktig eftervården är. De ska vara välinformerade när de skrivs ut, så att de förstår vad som hänt samt får veta vilken medicin de ska ta och varför. Det är också viktigt att de får information om eftervården, om vikten av att delta i hjärtskola och gå på gymnastik samt när de ska komma på återbesök. Många av de oroliga och deprimerade patienterna ringer mycket i efterhand, visar studien, och mycket av den oron tror jag skulle försvinna om de visste mer. Det är viktigt att tidigt göra en tydlig och individanpassad planering för eftervården.
Hur hoppas du att din forskning ska användas?
– Jag önskar att det framåt ska bli enklare att ta reda på mer om varje patient, för att skapa en bättre eftervård. Jag önskar också att patienterna får träffa samma personer inom vården, så att det blir större kontinuitet. Och slutligen önskar jag att den vårdpersonal som möter de här patienterna tar sig den tid som behövs för att försöka ta reda på vad det är som är det egentliga problemet; att de tar sig tid att verkligen möta patienterna och lyssna på deras berättelser.
Vad kan vi göra för att minska effekterna av en hjärtinfarkt?
– Det helt avgörande är hur snabbt du söker vård. Av våra 400 patienter i studien var det 80 stycken som sökte vård inom 45 minuter. Om alla gjorde det skulle betydligt färre drabbas av hjärtsvikt. Ju längre du stannar hemma desto större skada riskerar du att få på hjärtmuskeln, och då har du klart sämre återhämtningsförmåga. Så det gäller att komma till sjukhuset snabbt och få snabb behandling. Då minskar skadan på ditt hjärta.
