Biologiska läkemedel har revolutionerat behandlingen av ledgångsreumatism, men är mycket dyra. Nya rön visar nu att läkemedlen gör att många patienter återfår sin arbetsförmåga, särskilt om behandlingen startar tidigt.

Ledgångsreumatism drabbar nästan en procent av Sveriges befolkning. Många av dem är i arbetsför ålder. Obehandlad leder sjukdomen hos de allra flesta till nedbrytning av lederna med nedsatt arbetsförmåga som följd.

Prognos för patienter som insjuknar idag är betydligt bättre än för 20 år sedan. Behandlingen av ledgångsreumatism har de senaste två decennierna genomgått avgörande förändringar och ett flertal nya så kallade biologiska läkemedel, som ges som injektioner eller dropp, har blivit tillgängliga. Tillsammans med en bättre dosering av standardmedicinen Metotrexat har detta inneburit en avsevärt förbättrad livskvalitet.

Dyra men effektiva

De nya biologiska läkemedlen är dock mycket dyra – årskostnaden har fram tills nu legat på cirka 140 000 kronor per patient och år och två av preparaten, Humira och Enbrel låg etta och tvåa över kostnader för mest sålda läkemedel 2014.

Fram tills nyligen har det varit relativt okänt om och hur de biologiska läkemedlen påverkar arbetsförmågan hos patienter med ledgångsreumatism. En ny avhandling visar nu att sjukskrivningarna går ned med nästan 30 procent året efter att patienter startat biologisk behandling.

– Chansen att få tillbaks förlorad arbetsförmåga är mer än dubbelt så stor hos patienter som påbörjar biologisk behandling inom fem år efter att de fått ledgångsreumatism jämfört med de som påbörjar behandling senare, säger Tor Olofsson, ST-läkare i reumatologi vid Skånes universitetssjukhus, som nyligen disputerade i ämnet vid Lunds universitet.

I sina studier har han kunnat använda externt insamlad information över sjukskrivning och förtidspension från Försäkringskassans register samt länka denna till uppgifter om start av biologisk behandling, vilket i ett internationellt perspektiv är unikt.

Text: ANNA-LENA BOIVE