Att risken för att utveckla diabetes ökar om vi är överviktiga eller feta är alla nog överens om. Blir jag då frisk om jag går ner i vikt eller måste annat till också? Det är en av de frågor som ställs i ett av Martin Ridderstråles forskningsprojekt.
Övervikt och fetma ökar risken att utveckla insulinresistens som i sin tur leder till typ 2-diabetes. Insulinresistens innebär att effekten av insulinet i kroppen försämras (läs även Fetma och insulinresistens – hur hänger det ihop?).
– Det är inte fettet i sig man blir sjuk av, utan när fettet i fettcellerna svämmar över, för att beskriva det på ett enkelt sätt. När cellerna inte kan härbärgera mer fett läcker det ut till andra ställen och skadar kroppen, till exempel lever, bukspottskörtel och muskler, berättar Martin Ridderstråle som är professor vid Lunds universitets Diabetescentrum och klinikchef på Steno Diabetes Center, Köpenhamn.
Fetma en långsam process
Det är en process som pågår under lång tid. Det innebär att kroppen redan har tagit skada innan man får en diabetesdiagnos. Det skulle kunna vara en av anledningarna till att inte alla blir friska bara av att gå ner i vikt, vilket annars borde vara lösningen.
Med den kunskap vi har idag krävs en kirurgisk behandling av övervikten, gastric bypass, för att blir fri från typ 2-diabetes. Man måste dock uppfylla ett antal kriterier varför endast ett fåtal kommer i fråga (läs mer om Gastric bypass). Men det finns goda möjligheter att få kontroll på sina blodsockernivåer genom viktnedgång, utan kirurgisk behandling, i kombination med andra behandlingsalternativ.
Större precision vid val av behandling
– Vårt mål är att öka precisionen i de behandlingsalternativ som redan finns och på så sätt individanpassa dem. Visst kan vi ge generella råd som att äta ”rätt” och motionera, men om det ger väldigt liten effekt är det svårt att behålla motivationen. Därför är det viktigt att undersöka vad som ger störst effekt för varje individ, förklarar Martin Ridderstråle.
Att individanpassa behandlingen innebär att komma fram till den rätta mixen av fyra komponenter: läkemedel/teknologiskt stöd, pedagogik, mat och motion. Läkemedel/teknologiskt stöd innebär allt från traditionell medicinering i tablettform och insulinpumpar till olika stödfunktioner på internet, här sker en kontinuerlig utveckling. Pedagogik syftar till att utbilda och upplysa patienter om vad som påverkar sjukdomen och hur de ska hantera den. Mat och motion handlar i viktsammanhang inte så mycket om vad man äter eller vilken typ av träning. Det handlar mer om hur mycket vi äter och att vi rör på oss och hittar det som bäst passar varje individ.
Markörer i blodet ska ge vägledning
För att veta att man har rätt mix av de fyra komponenterna vill man kunna mäta det snabbt och enkelt. Ett av Martin Ridderstråles forskningsprojekt går ut på att hitta biologiska markörer i blodet som är relevanta för typ 2-diabetes. Genom att analysera förändringen av de biologiska markörerna före och efter behandlingen kan effekten studeras.
– Jag är otroligt optimistisk att vi ska komma fram till ett sätt att individualisera en behandlingsplan för varje patient, avslutar Martin Ridderstråle.
Text: EVA BLOMGREN
