Föredrar du kaloririk mat med mycket socker och fett? En bidragande faktor kan vara att du bär en variant av FTO-genen, den mest kända genen med koppling till ökad risk för fetma.
– Det är en genvariant som är mycket vanlig i befolkningen, de flesta av oss (65 procent) bär på den och ungefär 16 procent har en dubbel uppsättning av denna variant som verkar påverka aptiten, säger Marju Orho-Melander, professor vid Lunds universitet.
Forskning visar att bärare av FTO-genen i genomsnitt väger upp till tre kilo mer än icke-bärare. Det finns i dag nästan hundra kända gener som associeras med fetma, varav FTO var den första som upptäcktes. Forskningen visar att våra gener har betydelse för hur vår kost kan påverka risken för fetma och typ 2-diabetes. Men misströsta inte, även bärare av FTO-genen kan förhindra att de utvecklar fetma. Receptet heter inte oväntat bra kost och framför allt fysisk aktivitet.
Fettgenen kan hållas i schack
I sin forskning har Marju Orho-Melander visat att låg grad av fysisk aktivitet, och eventuellt även högt intag av fett innebär en ökad risk att utveckla fetma om man bär på den aktuella FTO-genvarianten.
– Har du däremot lite fett i kosten och är mycket fysiskt aktiv så spelar genen ingen roll. Då ”elimineras” effekten av den ökade risken, säger hon.
Vad som är ”bra kost” kan dock diskuteras. Enligt de nordiska näringsrekommendationerna ska den som vill minska risken för hjärt- och kärlsjukdom, cancer, övervikt och typ 2-diabetes äta mer grönsaker, frukt och bär, fisk, oljor och fullkorn – och dricka mindre läsk eller äta mindre godis, vitt mjöl, rött kött, chark och smör.
Hela kostmönstret viktigt
– Det som är nytt i forskningen kring detta är att man fokuserar mer på helheten, inte bara ett slags fett eller kolhydrater, utan hela kostmönstret, säger Marju Orho-Melander.
Hennes forskning visar att våra gener kan spela in även här.
– Det kan vara olika för män och kvinnor, och det verkar som om det finns gener som påverkar om det är bättre att äta mer fett eller kolhydrater vad gäller risken för typ 2-diabetes.
I syfte att förebygga typ 2-diabetes är därför allmänna kostråd om fett och kolhydrater inte alltid optimala eftersom vi är genetiskt olika. Dessutom har kosten en avgörande roll för tarmens bakterieflora. Nya studier på möss har visat att de positiva hälsoeffekterna av att med hälsosam kost ändra bakteriefloran och gå ner i vikt eller bli av med diabetes är beroende av genetiken. Vissa har en stark positiv effekt av en förändring i kosten medan andra inte påverkas, på grund av sina gener.
– Vi genomför nu stora befolkningsstudier för att studera just hur gener och diet i samspel påverkar tarmens mikroflora, och hur mikrofloran förmedlar risken för hjärt-kärlsjukdomar, fetma och typ 2-diabetes. Det är inte otänkbart att man i framtiden kommer att kunna få kostråd som tar hänsyn till individens arv och tarmens mikroflora, säger Marju Orho-Melander.
Text: SARA LIEDHOLM
Foto (kakor): Colourbox; (porträtt) KG Pressfoto
