Det spelar roll för vår hälsa var vi bor någonstans. Personer med diabetes i utsatta bostadsområden drabbas oftare av hjärt-kärlsjukdom och har ökad risk att dö i förtid. Det framkommer i en ny avhandling från Lunds universitet.

Det är sedan tidigare känt att både depression och hjärt-kärlsjukdom är associerade med diabetes. Men nu har även betydelsen av bostadsområde för första gången vägts in i en svensk studie. Resultaten bygger på ett omfattande underlag från befolknings-, läkemedels-, och patientregister samt uppgifter från ett stort antal vårdcentraler i bland annat Stockholm.

Avhandlingen visar bland annat att diabetes oftare var förknippat med kranskärlssjukdom i bostadsområden med låg status än i andra bostadsområden. Till och med när det gäller dödligheten bland invånare med diabetes fanns det ett samband, som visade på ökad risk för förtida död när personen bodde i ett bostadsområde med låg status.

Kvinnor med diabetes löpte ökad risk att drabbas av kranskärlssjukdom

– Forskningsresultat som visar på ojämlikheter i hälsa kopplade till diabetes är viktiga. De ger ett bättre underlag för samhällets resursfördelning, och resultaten är också betydelsefulla för fortsatta studier i ämnet, säger Åsa Chaikiat, doktorand vid Centrum för primärvårdsforskning och Lunds universitet, och fortsätter:

– Delar av resultaten var slående. Till exempel var risken för kvinnor med diabetes att drabbas av kranskärlssjukdom 20 procent högre om de bodde i utsatta bostadsområden, jämfört med i välbärgade bostadsområden.

Avhandlingen visar även att depression och att bo i ett utsatt område var associerat med diabetes.

Utbildningsnivå och inkomst påverkar hälsan

Skillnaderna i hälsa mellan olika bostadområden har sannolikt flera orsaker som inte endast har med själva boendet att göra. I avhandlingen framgår det bland annat att personliga förhållanden i form av utbildningsnivå och inkomst har betydelse.

Men även när resultaten justerats för denna typ av individuella förhållanden, så kvarstår skillnader mellan olika bostadsområden. Varför ger inte avhandlingen svar på, men tidigare forskning, företrädesvis från andra länder, kan ge en vägledning. Där lyfts ett flertal faktorer i boendemiljön fram som betydelsefulla för invånarnas hälsa. Bland dessa finns till exempel:

• Skötsel av och standard på bostäder och utemiljö (inklusive nerskräpning och buller)
• Förekomst av våld och kriminalitet
• Tillgång till rekreationsytor och motionsaktiviteter
• Service- och butiksutbud, bl.a. tillgång till vårdcentraler och ohälsosam snabbmat
• Psykosociala normer kring rökning, kost, motion m.m. som kan uppstå i en boendemiljö

”Höj invånarnas kunskap om hälsa”

Åsa Chaikiat menar att det tillsammans med en god boendemiljö finns flera vägar till en mer jämlik hälsa:

– Jag tror att det är bra att höja invånarnas egen kunskap kring hälsa. Även hälso- och sjukvården behöver vara uppmärksam på att det finns socioekonomiska skillnader och att dessa i slutändan påverkar den enskildes hälsa.

I Sverige finns det för närvarande cirka 350 000 personer med diabetes.

Åsa Chaikiat, doktorand vid Centrum för primärvårdsforskning och institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet samt specialist i allmänmedicin, har nyligen lagt fram sin avhandling.

Text: BJÖRN MARTINSSON
Bild blodprov: Dreamstime