Oron hos patienter med funktionella tarmbesvär behöver tas på allvar. Det säger Mariette Bengtsson som är lektor vid Malmö Högskola och som tidigare har arbetat som sjuksköterska vid Gastromedicin på Skånes universitetssjukhus i Malmö i många år. Det var då hennes intresse för IBS väcktes.

– När jag började med min forskning kring IBS 2002, upplevde jag att det här var en grupp patienter som var mycket styvmoderligt behandlade. På den tiden var det inte ovanligt att de själva inte ens visste om vilken diagnos som deras läkare hade ställt. Läkaren hade bara berättat att de inte hade hittat något.

– Jag har märkt att många uppskattar att få en bekräftelse och ett namn på sina besvär. De behöver redskap för att lära sig att leva med det. Att inte veta och gå och misstänka att det är något allvarligt, gnager inom dig. Som en av mina patienter berättade: ”Redan när jag vaknar på morgonen är jag orolig för att få ont i magen när jag äter under dagen.” Det blir lätt så att man isolerar sig och undviker sociala aktiviteter. Det påverkar hela din livssituation.

Enkelt frågeformulär

För att underlätta sitt arbete med patienter som hade funktionella tarmbesvär utvecklade Mariette Bengtsson ett enkelt frågeformulär, VAS-IBS (se faktaruta intill). Det var en hjälp för att veta om patienterna blev bättre eller sämre.

– Den första versionen kom 2007, berättar Mariette Bengtsson. Med hjälp av formuläret kan du snabbt få en uppfattning om var de stora problemen är. Vi kan inte bota deras sjukdom eftersom vi inte vet vad som orsakar den, men vi kan erbjuda olika behandlingar som kan lindra deras besvär.

Hon lyfter fram att det här är besvär som inte alltid är så lätta för patienterna att prata om.

– Då kan formuläret vara en hjälp att komma i gång med samtalet, menar Mariette Bengtsson. Vid ett återbesök blir det också tydligare om våra patienter har blivit bättre eller sämre. Däremot kan man inte använda formuläret för en jämförelse mellan olika patienter.

Laddat ämne

Frågorna får plats på en A4-sida och det är ett medvetet val för att göra formuläret så enkelt som möjligt att använda, berättar Mariette Bengtsson. De inledande frågorna handlar om de fysiska besvären i mage och tarm, och de sista frågorna tar upp det psykiska välbefinnandet.

– Just att prata om psykiskt välbefinnande kan vara mycket laddat, säger Mariette Bengtsson. Det jag måste tänka på i mötet med mina patienter är att de kan ha mycket i bagaget som kanske inte alltid är så lätt att prata om. Det här är också människor som många gånger har väntat länge med att kontakta sjukvården och har mycket uppdämd oro. Det behöver vi inom sjukvården ha förståelse för.

Användbart även vid andra mag-tarmbesvär

Mariette Bengtsson berättar att det är en lite märklig känsla att det redskap hon från början tog fram för att underlätta sitt eget arbete med patienterna, nu har utvecklats till ett nationellt instrument för uppföljning av patienter med IBS.

– Det finns förstås andra formulär men de har många fler frågor och tar mycket mer tid, säger Mariette Bengtsson. Här behövs bara en snabb blick. För mig har det varit mycket användbart. Studier har också visat att formuläret är användbart även för patienter med andra sjukdomar som ger mag-tarmbesvär.

Text: NINA NORDH