Går det genom analys av din genetiska uppsättning att ta fram personliga kostråd för ett längre och friskare liv? Sophie Hellstrand forskar kring kost, gener och hjärt-kärlsjukdom. Hon har särskilt fokus på några av våra viktigaste fetter.
– Att kostens innehåll och sammansättning har betydelse för hur vi mår är inget nytt. Men de flesta kostråd idag är allmänna. Ingen vet riktigt hur det fungerar på individuell nivå, berättar Sophie Hellstrand som är doktorand vid Lunds universitet.
Ett av hennes forskningsmål är att minska risken för hjärt-kärlsjukdomar genom att anpassa kosten utifrån den enskildes genetik. Till största delen har vi människor identisk arvsmassa, men det finns små variationer som gör var och en av oss unik. Dessa skillnader kan också finnas i anlag för t.ex. fetma, diabetes och hjärt-kärlsjukdom.
Förebygga dåliga blodfettsvärden
– I framtiden hoppas jag att vi ska kunna anpassa råden utifrån din genetiska profil och på så vis förebygga dåliga blodfettsvärden och hjärtkärlsjukdom. Kanske ökar också motivationen att följa kostråden om de blir skräddarsydda för varje individ.
Hon har forskat på en specifik gen som har betydelse för omsättningen av fett från kosten och nivåerna av blodfett och kolesterol i kroppen, FADS1. Det finns små variationer i genen och dessa påverkar funktionen i ett särskilt enzym (enzymer behövs för kroppens nedbrytning av föda och andra ämnen). Något förenklat kan man säga att enzymet kan vara antingen bättre eller sämre på att ta hand om de fetter som du får i dig, beroende på vilken variant av FADS1 som du råkar ha. FADS1 kan på så vis medverka till att blodfettnivåerna påverkas olika även hos två personer som har ätit identisk kost.
De fetter som Sophie Hellstrand undersökt och kopplat till genen är de för vår hälsa viktiga fleromättade omega 3- och omega 6-fetterna. Dessa finns i exempelvis fet fisk, nötter och rapsolja.
Samspelet mellan kost och gener varierar
– Personer som hade ett större intag av omega- 3-fetter i relation till omega-6-fetter hade lägre risk för hjärt-kärlsjukdom. Men det gällde inte alla, utan bara de som hade en särskild variant av FADS1-genen. En slutsats är därför att samspelet mellan kost och gener kan vara olika från person till person, förklarar Sophie Hellstrand.
Hon har även konstaterat att halten av LDLkolesterol, som brukar kallas ”det onda kolesterolet”, kan variera beroende på vilken variant av FADS1-genen du bär samt vilken typ av omega 3-fettsyror din kost innehåller.
Interneterbjudanden där man betalar för personliga gentester innehållande kostråd finns redan, men Sophie Hellstrands råd är att vara försiktig med dessa. Individuella gentester i medicinskt syfte är ännu ganska nytt och forskningen har mycket kvar att göra.
Text: BJÖRN MARTINSSON
