Räddningstjänst och ambulans i Eslöv. Bilden är arrangerad. Foto: Roger Lundholm

Hälften av alla patienter som överlever ett hjärtstopp får problem med mentala förmågor som minne och uppmärksamhet. Det visar en stor internationell studie ledd från Lunds universitet. Förvånande nog hade dock en kontrollgrupp bestående av hjärtinfarktpatienter i stort sett lika mycket problem. Det tyder på att det inte enbart är hjärtstoppet, och den syrebrist i hjärnan det orsakat, som är orsaken till patienternas svårigheter.

Hjärtstopp drabbar omkring 10 000 personer i Sverige varje år. Ungefär hälften av dem som läggs in på sjukhus överlever. Den totala överlevnaden för hjärtstoppspatienter har fördubblats under de senaste 10-15 åren, vilket ökat intresset för hur de överlevande mår.

Den lundaledda studien omfattar 950 hjärtstoppspatienter i Europa och Australien. Vid uppföljningen ett halvår efter hjärtstoppet hade hälften av dem avlidit, men de övriga fick genomgå enkla tester av den kognitiva förmågan. Både de själva och deras anhöriga fick också uttala sig om eventuella förändringar efter hjärtstoppet.
För nära 300 hjärtstopps-överlevare gjorde man också en del mer ingående tester. Deras resultat jämfördes med en kontrollgrupp bestående av hjärtinfarktpatienter.

Andra riskfaktorer som påverkar

– Vi trodde det skulle vara en klar skillnad mellan grupperna, eftersom hjärtinfarktpatienterna aldrig utsatts för någon syrebrist i hjärnan. Men de hade faktiskt tecken på lindriga hjärnskador i nästan lika hög grad som hjärtstoppspatienterna, säger Tobias Cronberg, docent vid Lunds universitet och överläkare vid neurologiska kliniken på Skånes universitetssjukhus i Lund.
Forskarna tror därför att det är de riskfaktorer som är gemensamma för olika slags hjärtpatienter, t.ex. diabetes, högt blodtryck och höga blodfetter, som förklarar mycket av de kognitiva problemen. Att dessa riskfaktorer ökar risken för demens är känt från andra studier.

–  Slutsatsen blir att om vi ska hjälpa hjärtstoppspatienterna på ett bra sätt ska vi inte bara rädda dem till livet, utan också se till att de tar tag i de här riskfaktorerna genom t.ex. bättre kost och mer motion. Annars riskerar de att vara på väg mot demens, menar Tobias Cronberg.

Uppföljning även av minnet och uppmärksamheten

Han tror det vore bra om alla hjärtstoppspatienter följdes upp inte bara när det gäller den kroppsliga hälsan, utan också när det gäller minnet och uppmärksamheten. Att diskutera eventuella försämringar, vad de beror på och vad som kan göras åt dem, har uppskattats både av patienterna och deras anhöriga.

Den internationella studien visade dock att de flesta hjärtstopps-överlevare hade en livskvalitet som var i stort sett lika bra som hos normalbefolkningen. Tobias Cronberg menar att själva överlevandet här spelar en stor roll: patienterna vet ju att de faktiskt varit i det närmaste döda, och är tacksamma för chansen till fortsatt liv. Huvudsyftet med den stora studien var att jämföra 33 och 36 graders temperatur efter ett hjärtstopp. Forskarna har redan tidigare visat att 36 graders temperaturkontroll var lika bra för överlevnaden som nedkylning till 33 grader.

– Vi visar nu också att inte bara överlevnaden utan också den kognitiva förmågan är likvärdig hos patienter som behandlats med 33 och 36 grader. Det är väldigt viktigt för trovärdigheten hos de resultat vi tidigare presenterat, säger Tobias Cronberg.

Text: INGELA BJÖRCK

Nyhet från Medicinska fakulteten, 14 april 2015