Som forskare vid Lunds universitet och kliniskt verksam neuropsykolog på Sunderby och Kalix sjukhus ser Lars Jacobsson nu att allt fler äldre drabbas av hjärnskador efter fall. I en del fall kvarstår besvären flera år bl.a. i form av minnesstörningar och koncentrationssvårigheter.

– Fler patienter överlever efter exempelvis trafikolyckor, men nu börjar en ny trend skönjas  i och med att fallolyckorna hos äldre ökar. Det här är något som inte har uppmärksammats så mycket tidigare, säger Lars Jacobsson.

Ökad risk för blödningar

Ju äldre du blir desto stelare blir dina blodkärl. Risken för blödningar ökar om du till exempel faller och slår i huvudet.

– Är du frisk innan går det oftast ganska bra om du faller omkull och slår i huvudet. Blir det en blodansamling under hjärnhinnan kan det blod som ansamlats under hjärnhinnan tömmas ut och skador på hjärnan undvikas. Är du däremot äldre så blir prognosen sämre, särskilt för de multisjuka äldre.

Behov av längre rehabilitering

För sin avhandling 2007 följde Lars Jacobsson 88 patienter med olika former av traumatiska hjärnskador (skador orsakad av yttre våld) för att se hur de klarade sig på lite längre sikt. Det han kunde se då – tio år efter deras hjärnskada – var att de hade klarat sig bättre än förväntat. Nu har Lars Jacobsson gjort en uppföljning ytterligare fem år senare.

– Mina preliminära resultat av den nya studien tyder på att det fortfarande är relativt stabilt. I tidigare studier har andra forskare också sett att det brukar vara en omställningsprocess på fem till tio år efter en hjärnskada. Först då har man fått en acceptans och anpassning till den nya situationen.

En viktig slutsats i Lars Jacobssons forskning så här långt är att rehabiliteringen efter en hjärnskada behöver pågå längre än vad som normalt sett görs inom sjukvården idag.

– Det räcker ofta inte med de en till två år som rehabiliteringen brukar pågå. En del i mitt arbete handlar därför om att hitta sätt att tidigt avgöra vilka patienter som behöver stöd under en längre tid. Våra resurser i vården är ju begränsade så det gäller att prioritera rätt.

Svårt för omgivningen att förstå

– Det kan också vara lite bedrägligt att det verkar som om de som har haft en svårare hjärnskada är mer nöjda med sin livssituation några år efter skadan, än de som har haft en lindrigare hjärnskada, säger Lars Jacobsson. Det kan bero på att vid en lättare skada kanske inte omgivningen riktigt förstår vilka besvär den ger.

En lättare hjärnskada efter till exempel ett fall kan till exempel göra dig mindre effektiv än tidigare genom att du har fått svårare att koncentrera dig och komma ihåg saker. Ibland kan det också göra att du blir lättare irriterad.

– Utåt sett kan du verka återställd, säger Lars Jacobsson. Du klarar av din vardag, men inte längre dina livsmål. Din egen upplevelse kan då stå i kontrast mot hur omvärlden upplever det. I det långa loppet tycks det inte vara skadegraden i sig som avgör hur man upplever sin livssituation, utan andra faktorer blir allt viktigare under resans gång. I rehabiliteringen behöver man därför ha mer fokus på konsekvenserna av en skada och inte orsaken.

Text: NINA NORDH