Professorn i dermatologi och venereologi Artur Schmidtchen vid Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet forskar om kroppens egna antibiotika, kroppens peptider.

– Vi behöver detta immunsystem för att hålla oss friska. Annars skulle mikrober som bakterier och virus kunna verka fritt.

Vanligen bär människan på en till två kilo mikrober. Några procent finns på huden, det område som Artur Schmidtchen forskar om.

– Min forskning handlar om hur vi skyddar oss mot infektioner med hjälp av kroppens egna peptider. Olika peptider ger olika skyddseffekter mot de angripande mikroberna, men ibland sviktar försvaret.

Bensår och böjveckseksem

Det han från början studerade var bensår. Artur Schmidtchen startade 1996 den första sårmottagningen för kroniska bensår vid hudkliniken på sjukhuset i Lund. Omkring 50 000 patienter i Sverige lider av denna sjukdom, där man ofta har problem med bakterieinfektioner.

En annan hudåkomma där mikrober är inblandade är böjveckseksem. Fem procent av friska människor har en viss sorts stafylokocker på huden, men hos patienter med böjveckseksem är det 90 procent som bär på dessa bakterier. De är inte orsaken till sjukdomen, men är en av flera utlösande faktorer.

Peptider ny behandlingsform

Artur Schmidtchen har startat företaget Dermagen för att utveckla läkemedel baserade på peptider. En studie gjord i företagets regi visade att mikroberna på huden kunde minskas med 99,9 procent med hjälp av peptidkräm. Studien var den första i sitt slag som visade att antalet mikrober kan minskas med hjälp av peptider.

Men peptider kan användas även mot annat än eksem.

– De kan också komma att användas till exempel för behandling av postoperativa sår och brännskador, menar Artur Schmidtchen.

Blodförgiftning ett annat tillämpningsområde

Andra peptider som han studerar, inom ramarna för företaget Ximmune som han också varit med om att starta, har visat sig bota möss från blodförgiftning. Peptiderna reglerar bakteriemängden och minskar infektion och inflammation.

– En tänkbar framtida användning är att utnyttja peptider vid akut blodförgiftning som tillägg till antibiotika.

Båda metoderna är patentsökta.

– Men det tar i bästa fall tre till fem år innan de sistnämnda läkemedlen kommit så långt som till kliniska tester, säger Artur Schmidtchen. Hans team är internationellt sammansatt med forskare från både Sverige, Indien, Tyskland och Frankrike.

Text: HANS-GÖRAN BOKLUND