Inom Region Skåne är flera projekt för att förbättra de äldres läkemedelsanvändning på gång. Fokus för studierna är att rätta till brister i kommunikation mellan olika vårdformer och att undvika slentrianmässig användning av läkemedel som kanske gör mer skada än nytta.

– Det är faktiskt så att uppemot 35 % av alla akuta sjukhusinläggningar bland äldre beror på biverkningar. Därför är det otroligt viktigt att vi alltid försöker göra läkemedelsbehandlingen för dessa patienter så säker som möjligt. Tyvärr ser jag som distriktsläkare att verkligheten inte alltid ser ut så. Många äldre skrivs ut med nyinsatta förebyggande läkemedel som riskerar att orsaka fler biverkningar, men som sannolikt inte hinner ha någon positiv effekt för individen.

Det säger Sara Modig som är distriktsläkare och forskare med fokus på läkemedelsanvändning hos äldre.

– Region Skåne ligger relativt högt när det gäller användningen av läkemedel till äldre. Här har många multisjuka äldre  tio läkemedel eller fler.

Därför vill nu Sara Modig titta närmare på om sköra äldre som vistats på sjukhus får fler eller färre läkemedel, och hur uppföljningen efteråt ser ut.

Risk med för många läkemedel

– Har du fem eller fler läkemedel som äldre, är det är ett tecken på att du är sjukare och att risken för biverkningar också blir större. De allra sjukaste drabbas också hårdast av biverkningar.

Många läkemedel innebär alltid en större risk för den som är äldre. Det finns dels en risk för biverkningar, dels en risk att läkemedlen påverkar varandra med förstärkt eller minskad effekt som följd.

– Äldre har en mycket större risk att drabbas av negativa effekter av läkemedel, säger Sara Modig. Dels är hjärnan skörare och dels fungerar exempelvis blodtrycksregleringen och njurarna sämre. Många läkemedel utsöndras ur kroppen med hjälp av njurarna och fungerar de sämre finns en risk att läkemedel ansamlas  med biverkningar som en följd.

Behöver följa upp om läkemedlen har önskad effekt

–ST-läkare Gabriella Caleres, som jag handleder kommer att undersöka om sjukhusets utskrivningsinformation verkligen når ut till vårdcentralens läkare och om vårdcentralen uppdaterar patienternas läkemedelslistor.

– Vi kommer också att titta på vilken uppföljning som görs på vårdcentralen en tid efter sjukhusvistelsen. Det är A och O att alltid utvärdera insatta läkemedel och planera när uppföljningen ska göras, hur den ska göras, och vem som ska göra det, säger Sara Modig.

Om en förändring görs i den äldres läkemedelsbehandling finns det alltid en risk att läkemedlet inte fick den önskade effekten – antingen ingen effekt alls eller i värsta fall biverkningar i någon form.

Förebyggande behandling till multisjuka äldre?

För att minimera mängden läkemedel till de sköra äldre menar Sara Modig att du som läkare också behöver tänka till en extra gång när du ordinerar läkemedel i förebyggande syfte till gruppen multisjuka äldre. Det kan vara blodfettssänkande mediciner, blodtryckssänkande mediciner osv.

– Idag saknas det riktlinjer om när förebyggande behandling till sköra äldre ska sättas in, och framför allt avslutas. Jag tycker vi bör prioritera att de sköra äldre ska må så bra som möjligt med sina läkemedel de sista åren av sitt liv.

Det finns också fall där äldre är underbehandlade eller felbehandlade. Det kan handla om att lugnande läkemedel ges i stället för antidepressiva läkemedel för att symptomen på depression misstolkas (se artikeln ”Multisjuka äldre har större risk för depression” som publiceras i morgon) eller att smärtlindringen kan bli bättre.

Smärtläkemedel i onödan?

– Vi misstänker att det är vanligt att just smärtläkemedel följs upp för dåligt och att de fortsätter att användas slentrianmässigt även om de inte längre behövs, säger Sara Modig.

– Vi vet också att det sker en underbehandling och att äldre ibland vänjer sig vid att känna ständig smärta utan att det egentligen skulle behövas. Utvärderingen av insatt smärtbehandling vill vi också undersöka i en kommande studie.

I en annan studie kommer bland annat användningen av antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel bland äldre att kartläggas. Det handlar om läkemedel innehållande ämnen som kallas för NSAID (se faktaruta intill) och som kan köpas receptfritt idag.

– Det här är läkemedel som vi tror används mer än de borde bland de äldre. De kan till exempel orsaka sårigheter i magen och utlösa hjärtsvikt, säger Sara Modig. Vi vill se hur stor egenanvändningen är av dessa läkemedel, och speciellt bland personer med nedsatt njurfunktion, som inte borde använda denna typ av läkemedel alls.

Samma journalsystem inte på plats ännu

En given fråga i sammanhanget som jag avslutningvis ställer till Sara Modig är hur det har gått med att skapa enhetliga journalsystem i till exempel sjukvården och på vårdcentralerna.

Idag måste läkaren på sjukhuset respektive vårdcentralen många gånger förlita sig på att de  läkemedelslistor som den äldre har tagit med sig är uppdaterade och korrekta.

– Här i Skåne har vi, liksom i många andra landsting, fortfarande inte möjlighet att se varandras journaler och läkemedelslistor, berättar Sara Modig. Däremot pågår det ett arbete med att ta fram ett system för en nationell läkemedelslista, men det ligger förmodligen flera år framåt i tiden.

Text: NINA NORDH