Fler kvinnor än män söker för mag-tarmproblem. Varför?
En avhandling från Lunds universitet försöker ge svaret och lägger samtidigt ett oväntat diabetesfynd i dagen.
Det är oklart varför förekomsten av mag-tarmrelaterade sjukdomar som t.ex. kollagen kolit och IBS (irritable bowel syndrome) är högre bland kvinnor än män.
– Jag har i min avhandling undersökt hormonella förhållanden, rörlighet i mag-tarmsystemet och livsstilsfaktorer. Utifrån resultaten såg jag tydligast koppling till rökning, berättar Rita Gustafsson, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus.
Fler kvinnor rökare
I medelåldern är det numera fler kvinnor än män som röker, och avhandlingen ger på denna punkt stöd för att rökningen delvis kan förklara att fler kvinnor har mag-tarmproblem. Rökning ökade nämligen risken för en del mag-tarmdiagnoser och därtill kopplade symptom.
Matstrupens och magsäckens rörlighet anses sedan tidigare kunna inverka på matsmältning och försämrad rörlighet har kopplats bl.a. till IBS. Personer med diabetes har oftare än friska försämrad rörlighet, och därför undersöktes magsäck och matstrupe på 84 patienter med diabetes (av antingen typ 1 eller typ 2). Eventuella mag-tarmbesvär hos personerna noterades, men utan märkbara genusskillnader vad gällde förekomsten.
– Däremot upptäckte vi oväntat en stark koppling mellan rubbningar i matstrupens rörlighet hos personer med diabetes och ögonsjukdomen retinopati. De förändringar i små blodkärl, sk. mikroangiopati, som orsakar retinopati är därmed en tänkbar förklaring även till den försämrade motoriken för matstrupen. Det är värt att undersöka närmare för att klarlägga om detta är orsaken, säger Rita Gustafsson.
Många frågetecken återstår
Kan kvinnans könshormoner förklara den högre uppkomsten av mag-tarmproblem? Också denna teori prövades i en studie där kvinnor före och efter klimakteriet jämfördes – men utan belägg.
Kan skillnaderna mellan könen bero på ett mörkertal bland män, att en del låter bli att söka vård?
– Ja. Egentligen väcker min avhandling fler frågor än svar. Det finns faktorer som jag inte har undersökt, t.ex. skillnader i sökmönster, kost och psykisk hälsa. Mycket av detta är värt att forska vidare kring, sammanfattar Rita Gustafsson.
Text: BJÖRN MARTINSSON