Ganska länge har det varit standard att med ispaket och insprutning av isvatten i ådrorna kyla ner hjärtstoppspatienter ända till 33 graders temperatur. Men 36 grader räcker lika bra, visar en stor studie ledd av forskare vid Lunds universitet.

– Man har trott att det var viktigt att få ner patienternas temperatur rejält. Men det viktiga verkar vara att se till att de aldrig får feber, vilket hjärtstoppspatienter ofta får när blodflödet åter kommer igång. Och då är en lindrigare nedkylning fullt tillräcklig, förklarar Niklas Nielsen.

Bromsa inflammationen

Niklas Nielsen är intensivvårdsläkare vid Helsingborgs lasarett och har tillsammans med forskare från Lund lett en studie som omfattat 36 sjukhus i tio länder, och närmare 1 000 patienter.

När ett hjärta som stannat kommer igång igen är det mycket som händer i kroppen. Niklas Nielsen talar om processer som är tänkta att återställa funktionen men som kan gå överstyr och ge inflammation, felaktig cellsignalering och skador på hjärncellerna.

Kylbehandlingen var tänkt att bromsa dessa processer och få dem att gå så långsamt att skadorna skulle bli så små som möjligt.

Mindre biverkningar med 36 grader

Problemet har dock varit att även kylan kunnat ge biverkningar. Några exempel är rubbningar i hjärtrytmen och en ökad risk för blödningar och infektioner. Därför ville man se om en mer naturlig temperatur– bara en grad under det normala genomsnittet på 37 grader – kunde duga lika bra.

Studien visade att det inte fanns någon skillnad i överlevnad och hjärnfunktion mellan patienter som kylts ner till 33 respektive 36 grader, och att de senare också hade något färre biverkningar.

För intensivvårdspersonalen är den måttligare nedkylningen, som bara syftar till att undvika feber, också mycket lättare att hantera. Dels är det inte så bråttom, dels klarar man sig med enklare åtgärder som att svepa in patienten i en kyldräkt med cirkulerande kallt vatten.

Gynnar de med lågt blodtryck och svagt hjärta

Alla sjukhus som deltagit i studien har nu övergått till den lindrigare nedkylningen, och nya internationella riktlinjer är på väg. Niklas Nielsen tror att det nya behandlingssättet kan gagna framför allt en viss sorts patienter.

– Det är de som har vad vi kallar ”cirkulatorisk instabilitet”, det vill säga lågt blodtryck och svagt hjärta. Dessa patienter verkar må sämre än andra av en kraftig nedkylning, men får inte så mycket biverkningar av en lindrig nedkylning.

Hälften av intensivvårdens hjärtstoppspatienter är så sjuka att de dör, medan den andra hälften klarar sig. De blir dock inte alltid helt återställda.

– Vi vet att ett hjärtstopp kan göra att patienterna får problem med minnet och med att utföra tidigare självklara uppgifter. Sådana patienter borde ju kunna få rehabilitering på samma självklara sätt som när det gäller till exempel strokepatienter, menar Niklas Nielsen.

Text: INGELA BJÖRCK