I en nyligen publicerad studie visar forskare från Centrum för Primärvårdsforskning att det inte tycks finnas någon koppling mellan medicinering med centralstimulerande medel i unga år, och drogmissbruk.
Med hjälp av registerstudier har forskarna kartlagt samband mellan arv och miljö när det gäller adhd och missbruk.
– Det är den första studien någonsin som i så här stor skala har tittat på detta samband, säger Jan Sundquist, professor och en av forskarna som genomfört studien. Vi har undersökt registerdata för drygt en halv miljon individer födda från 1991 till 1995.
Samband adhd och missbruk
I studien har varje individ som fått diagnosen adhd före 15 års ålder, följts i upp till fem år via olika register för att se om de hamnade i ett drogmissbruk.
Professor Jan Sundquist pekar på att kopplingen mellan adhd och missbruk varit känd länge, men att nu är detta samband tydligt klarlagt.
– Vi kunde se att det är drygt tre gånger så hög risk att hamna i drogmissbruk för den som har adhd, säger Jan Sundquist. Vi förväntade oss en ökad risk, men inte att den skulle vara så här stor. Naturligtvis betyder inte detta att alla med adhd riskerar att hamna i ett drogmissbruk, men det är viktig kunskap för att kunna sätta in förebyggande insatser i tid.
Adhd-läkemedel ökar inte risken
I studien kunde också forskarna se att ungefär tre fjärdedelar av ungdomarna som fått diagnosen adhd före 15 års ålder fick centralstimulerande läkemedel för att minska besvären av sin adhd.
– Läkemedlen gör att till exempel aggressiviteten minskar och att de får lättare att koncentrera sig, säger professor Kristina Sundquist, som är medförfattare till studien. Som distriktsläkare har jag sett hur ungdomar med enorma problem i skola och vardag har blivit hjälpta av läkemedlen. Samtidigt har jag mött en rädsla hos föräldrar att läkemedelsbehandlingen skulle kunna försätta deras barn i ett missbruk.
Både Jan Sundquist och Kristina Sundquist betonar att ett viktigt budskap från studien är att det inte finns någon sådan risk.
– Vi kunde inte se någon skillnad mellan de som fått adhd-läkemedel eller inte när det gäller vilka som hamnade i ett drogmissbruk efter en uppföljning på upp till fem år, säger Jan Sundquist.
Både gener och uppväxtmiljö
Med så kallade släktinganalyser är det möjligt att ta hänsyn till både gener och uppväxtmiljö.
– En styrka i studien är också att vi har jämfört risken för syskon och mer avlägsna släktingar, säger Kristina Sundquist. Våra resultat pekar på att både gener och uppväxtmiljö har betydelse för att hamna i missbruk om man har adhd. Adhd-symtomen i sig, till exempel svårigheterna i att kontrollera sina impulser, kan också leda till missbruk.
Text: NINA NORDH
Artikeln är utsedd till månadens vetenskapliga artikeli september 2014 vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet.
