Det finns vinster med att anpassa de simuleringsmodeller som används för att beräkna hälsoekonomiska konsekvenser för diabetes till svenska förhållanden.

Det framkommer i en ny avhandling från Aliasghar Ahmad Kiadaliri, som är doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet.

I Sverige bedöms ca 350 000 personer ha typ 2 diabetes. Trots omfattningen har det hittills saknats hälsoekonomiska simuleringsmodeller som bygger på svenska registerdata.

Inom ramen för avhandlingen har underlag till en sådan modell baserad på svenska förhållanden tagits fram, med målet att uppnå en bättre precision än när utländska patientdata används i en svensk kontext. I modellen ingår bl.a. information från Nationella Diabetesregistret (NDR).

Datormodellen består huvudsakligen av tre delar:

1. Biomarkörer och hur dessa utvecklas över tid

2. Risk för att utveckla komplikationer kopplade till typ 2 diabetes

3. Livskvalitet och kostnader knutna till komplikationerna

I avhandlingen tillämpas även den framtagna modellen. En jämförelse görs av hälsoekonomiska konsekvenser för tre olika behandlingsalternativ av typ 2 diabetes.

Samtliga tre alternativ bygger på grundbehandling med metformin och med tillägg av ytterligare en läkemedelstyp. Nyare glukossänkande läkemedel som GLP-1-analoger och DPP4-hämmare i kombination med metformin är kostnadseffektiva i jämförelse med insulin i kombination med metformin enligt simuleringsmodellen och de givna förutsättningarna.

Text & foto: BJÖRN MARTINSSON

Artikeln är tidigsre publicerad av Lunds universitet, 10 september 2014