Genom synfältsundersökning kan man tidigt upptäcka synförändringar vid diabetes, långt innan det ger utslag vid ögonbottenfotografering som är den metod som används idag. Det visar en ny avhandling från Lunds universitet.

Diabetes ökar kraftigt och cirka 382 miljoner personer i världen beräknas ha sjukdomen. Personer med diabetes i bland annat Sverige, ögonbottenfotograferas regelbundet och behandlas med laser då synhotande förändringar på blodkärlen uppkommit.

Trots detta så är diabetes en vanlig orsak till synnedsättning. För att utvärdera nya behandlingsmetoder som kan påverka förloppet i ett tidigt stadium behövs känsligare undersökningsmetoder.

Vanlig diabeteskomplikation

– En mycket vanlig diabeteskomplikation är synliga skador på näthinnans blodkärl, sk. diabetesretinopati, som kan orsaka olika grader av synnedsättning och till och med blindhet. Blodkärl utgör dock endast en liten del av näthinnan och skador på dess nervceller kan vara det tidigaste sjukdomstecknet, berättar Karl-Johan Hellgren, läkare och doktorand Lunds universitet.

Han har tillsammans med sina kolleger därför utvecklat en modell som möjliggör tidig upptäckt av förändrad synförmåga hos patienter med diabetes.

Synförmågan mäts med synfältsundersökning, en undersökningsmetod som t.ex. rutinmässigt används i samband med grön starr. En central punkt fixeras med blicken och runt denna visas testobjekt i ett förutbestämt mönster som patienten ska reagera på. Mätningen utförs med en dator och tar bara några få minuter.

Utvärderat synfältsundersökning över längre tid

Undersökningarna har utvärderats i en unik långtidsuppföljning som sträcker sig över fem år och där personer med diabetes genomgått återkommande synkontroll med hjälp av s.k. synfältsundersökning.

– Vi kunde identifiera förbättring och försämring på ett betydligt noggrannare sätt än vad som var möjligt tidigare. Vi konstaterade att synfunktionen försämrades gradvis över tid och att det finns möjlighet att se förändringarna redan på ett tidigt stadium, förklarar Karl-Johan Hellgren.

Försämringar i synfunktionen uppmättes även på patienter som ännu inte hade synbara kärlskador på näthinnan. Resultaten talar för att försämringen återspeglar en tidig påverkan på näthinnans nervvävnad som uppstår innan blodkärlen påverkas. Undersökningsmetoden kan därför få betydelse för hur samspelet mellan skador på näthinnans nervvävnad och blodkärlen ska förstås.

Får tidigt försämrad synfunktion

– Det är första gången det finns resultat som tydligt pekar på att patienter med diabetes tidigt får en försämrad synfunktion och det kan bero på neurodegeneration, dvs. att nervvävnaden i ögat mår dåligt, säger Karl-Johan Hellgren som menar att metoden kan bli viktig för fortsatt forskning och för att utvärdera nya behandlingar som syftar till att tidigt förebygga synproblem.

För tolkningen av data från synfältsundersökningarna behövs ett särskilt protokoll med gränser för synfältsförändring, specifika för diabetes, som utvecklats i de studier som ingår i avhandlingen. I övrigt används standardapparatur som redan idag finns på de flesta ögonkliniker i landet.

Text: BJÖRN MARTINSSON

Pressmeddelande från Lunds universitet, 2 september 2014