Forskare vid Alnarp deltar i Malmö Stads projekt Gröna skolgårdar för att stötta och utvärdera satsningen. Målet är att skapa miljöer som ger barnen och ungdomarna närhet till natur och förbättrar deras hälsa.
Trenden idag är att förtäta våra tätorter, till skillnad från tidigare byggnadsideal som mer byggde på rymd och stora ytor. Argumentet är att tätare städer minskar klimatpåverkan genom att öka viljan att gå och cykla i staden. Forskning har visat att detta gäller för vuxna, men gäller det även för barn?
– En hållbar stadsutveckling som räknar in barnens behov behöver se till att de har tillgång till natur och trafikfria lekytor och färdvägar i sin vardag, säger Fredrika Mårtensson som är miljöpsykolog och forskare vid SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet, i Alnarp. Barnens perspektiv sätts gärna på undantag i dagens stadsplanering.
De skolor och förskolor vi har idag byggdes till stora delar på sjuttio- och åttiotalet – ofta i ett plan med stora ytor både inne och ute. När nya skolor byggs idag saknar de i vissa fall till och med helt skolgård.
– Jag menar att skolgården blir allt viktigare i stadsmiljön. Många gånger finns det få andra ytor kvar med plats för lek och rörelse.
Skolgårdar viktiga för barnens fysiska aktivitet
I sin forskning har Fredrika Mårtensson fokuserat på utemiljöer för barns vardagsrörlighet och på senare tid skolgårdar. Hon har tillsammans med forskare vid LTH varit involverad i Malmö Stads projekt Gröna skolgårdar för att stötta och utvärdera satsningen.
Jag träffar henne på Videdalsskolans skolgård, en av de skolor som deltagit i projektet. 2010 fick eleverna och lärarna på skolan komma med idéer om hur skolgården kunde bli grönare och uppmuntra till mer lek och rörelse.
Mitt på skolgården har asfalten brutits upp och ersatts av gröna kullar med natur av en vild och otyglad karaktär. Små gångar vindlar sig fram i grönskan och här och där ser jag barn som springer omkring, helt absorberade i lekar.
– Vi analyserar just nu materialet från vår uppföljning av projektet Gröna skolgårdar, berättar Fredrika Mårtensson. Det vi hittills har kunnat se är att eleverna tycker det finns mer att göra på skolgården och att leken blivit mer varierad. Räknat i antalet steg så har aktiviteten minskat. Det var lite överraskande, men kan bero på att de gröna ytorna har tagit områden i anspråk som tidigare användes för sport och bollspel.
Innan man gör om en skolgård är det därför viktigt att man dokumenterar barnens favoritplatser och vilka delar av skolgården som används i den fysiskt aktiva leken, så att man inte tar bort det som redan fungerar bra, betonar Fredrika Mårtensson.
– Man får inte glömma bort att bland de yngre barnen står leken på rasterna för så mycket som 30 till 40 procent av deras dagliga behov av fysisk aktivitet. Som jämförelse står idrottslektionerna för ungefär 20 procent. Rasterna och skolgårdarnas utformning är alltså oerhört viktiga för att barnen och ungdomarna ska vara fysiskt aktiva och må bra.
Mer fantasilekar i naturmiljöer
Fredrika Mårtensson har också intresserat sig för vilken typ av lek som olika miljöer stimulerar.
– I de mer grönskande miljöerna uppstår mer utforskande aktivitet och fantasilekar, särskilt hos de yngre barnen, säger Fredrika Mårtensson. De gröna kullarna och buskagen uppmuntrade till exempelvis lekar som ”förr i tiden” eller ”sagan om ringen”. När skolgårdarna gjordes om och blev mer grönskande såg vi också att pojkar och flickor hade börjat leka mer tillsammans. Det finns mer att utforska och upptäcka tillsammans när utemiljön blir grönare.
Bland de äldre barnen ser leken annorlunda ut – man måste utgå från den sociala dynamiken mellan ungdomarna när man gör förändringar, berättar Fredrika Mårtensson.
Kreativitet och koncentration
Hur barnens och ungdomarnas aktivitet på rasterna påverkar arbetet inne i klassrummet är något Fredrika Mårtensson gärna vill gå vidare och undersöka i framtida studier.
– Tillsammans med Eva Hoff som är kreativitetsforskare vid Lunds universitet planerar jag studier av hur elevernas koncentration i klassrummet påverkas av uteleken på rasterna. Jag tror att en grön omgivning kan få stor betydelse för lärandet. På en del skolor flyttar man helt enkelt ut klassrummet på skolgården, men fortfarande verkar det vara ett för stort steg för många lärare. Här behövs det mer uppmuntran.
Några råd till de skolor som vill göra om sina skolgårdar?
– Förutom att först ta reda på barnens lek och rörelse pågår, är mitt råd att det kan det aldrig bli fel med en varierad grön miljö för yngre barn, säger Fredrika Mårtensson. Ös bara på med mycket grönska och stora ytor!
– För de äldre barnen och ungdomarna blir däremot estetiken allt viktigare. De kan sky platserna om det är taggigt, för mycket ogräs osv. Det som är spännande för mindre barn kan äldre barn och ungdomar uppleva som fult. Därför är det så viktigt att jobba fram förändringar av skolgårdar tillsammans med barnen, och det är viktigare ju äldre de är.
Text: NINA NORDH
