Runt om i landet rustas gamla skolor och förskolor från 70-talet nu upp. Ibland har de varit så nergångna att helt nya skolor och förskolor behöver byggas för att barnen och personalen inte ska bli sjuka av inomhusmiljön.

Fler skolor har också behövts när 2000-talets barnkullar nu börjat nå skolåldern. Men frågan är om man har lärt sig något av alla larm om sjuka hus de senaste fyrtio åren? Hur är egentligen inomhusmiljön i skolan och förskolan?

– Jag är yrkeshygieniker och har jobbat med att undersöka inomhusmiljön i offentliga byggnader sedan 80-talet, berättar Jan-Eric Karlsson vid Arbets- och miljömedicin i Lund.

– Ett genomgående problem genom åren har varit just inomhusmiljön i skolor och förskolor. Det började med energikrisen på 70-talet när man började bygga energisnålt. Ibland placerades också skolor och förskolor på mark som tidigare inte ansetts lämplig att bygga på, till exempel på grund av för mycket fukt i marken.

”Sjuka hus-syndromet” på 80-talet

Många gånger byggdes skolorna och förskolorna i ett plan med platt tak som senare visade sig kunna ge fuktproblem. Att bygga på ”platta på mark” blev också populärt. Nya byggmaterial introducerades – flytspackel, vattenbaserade limmer, nya plastmaterial och så vidare. Det var stora barnkullar och man behövde bygga snabbt, så byggmaterialen fick inte alltid möjligheter att torka tillräckligt länge.

Allt sammantaget gav det problem med inomhusmiljön på olika sätt och begreppet ”sjuka hus” myntades i början av 80-talet. Människor fick diffusa besvär från ögon, näsa, hals och hud – liksom huvudvärk och trötthet.

– Orsaken var allt från mögelproblem till att kemiska ämnen avgavs från t ex plastmattor i kontakt med fuktiga bottenplattor i husen, berättar Jan-Eric Karlsson. Det var också svårigheter att få ventilationen att fungera. Det kom många innovativa lösningar för att spara energi, till exempel att återföra en stor del av frånluften tillbaka in i byggnaden, något som numera som tur är sällan tillämpas. Man trodde också mycket på tekniska lösningar och det sas till exempel att fönstren inte fick öppnas för sensorer för ventilationen då kunde störas.

Ventilationen behöver bli bättre

Ventilationen är en viktig del av hur inomhusmiljön upplevs. I början av 90-talet infördes krav på obligatorisk funktionskontroll av ventilation i offentliga byggnader för att säkerställa att inomhusluften är frisk och byts ut tillräckligt ofta. Fortfarande finns många brister i ventilationen i offentliga lokaler, och Arbetsmiljöverket satsar därför extra på kontrollen av skolornas inomhusmiljö under 2013 till 2016 . Även Boverket satsar på att inomhusmiljön i offentliga byggnader som t.ex. skolor ska bli bättre och har som mål att 2015 ska samtliga byggnader där människor vistas ofta ha en fungerande ventilation.

– Det kan vara svårt att få ventilationen att fungera bra – det handlar både om att underhålla ventilationssystemet, till exempel rengöring av kanalerna och regelbundet byte av filter, men också om var tillufts- och frånluftsdonen är placerade, berättar Jan-Eric Karlsson. Sitter donen för nära varandra t ex i taket finns risk för ”kortslutning” och dålig luftväxling av lokalen. Det är också lätt att sabotera planeringen genom att man är fler än rummet är planerat för, att ha dubbellektioner i stället för enkellektioner, att föra in mellanväggar och så vidare. (Läs mer om ventilation i skolor och förskolor och om ett projekt vid Lunds universitet som tar ett helhetsgrepp om forskningen kring inomhusmiljön)

Stöd till oroliga föräldrar och personal

Yrkeshygieniker som Jan-Eric Karlsson jobbar i team med bland annat läkare på Arbets- och miljömedicin. De kopplas dock inte sällan in i ett relativt sent skede när problemen redan har funnits en tid.

– Det kan ju ta något eller några år innan så många på en arbetsplats har fått så mycket problem att det börjar märkas. Eftersom symptomen är så diffusa tas de först inte alltid på allvar. Och i en skola brukar det ofta dröja tills lärarna fått besvär innan man reagerar.

När Jan-Eric Karlsson och hans kollegor blir ombedda att hjälpa till med utredningar av miljön på en skola eller förskola, går de först igenom de konsultrapporter som ofta finns framtagna. Det blir ofta också aktuellt med ett stormöte med personal och föräldrar där de kan svara på frågor.

– Det blir ju väldigt mycket oro kring det här, framför allt när det handlar om små barn. Vi fungerar ofta som en katalysator när man kanske har kört fast mellan olika parter. Till slut kan det bli så att vi behöver sätta ner foten och säga att vi tycker att ni måste antingen riva eller totalrenovera skolan.

Inte stressa fram nya byggen

På senare år har många kommuner satsat åtskilliga miljoner nu på att rusta upp skolor och förskolor. Vårt klimat med mycket inomhusvistelse och kyla vintertid ställer extra höga krav på att inomhusmiljön är god. När nu många kommuner börjar bygga nya skolor och förskolor igen för att ersätta de gamla 70-talsskolorna pekar Jan-Eric Karlsson på hur viktigt det är att bygga klokt.

– Det är framför allt två saker som kan gå snett när man bygger nytt. Att man använder oprövad teknik eller byggmetoder som inte är anpassade till vårt klimat, men det är nog inte det vanligaste numera. I stället är det slarv och att man bygger för snabbt (dvs. även under vintern), något som lätt leder till problem i inomhusmiljön.

– Man kan ju tycka att man borde ha lärt sig av misstagen, men vi ser fortfarande att man missar att skydda isoleringsmaterial mot nederbörd, lägger golvmattor på betong som inte är tillräckligt torr och så vidare, säger Jan-Eric Karlsson. Tekniken att bygga rätt kan ju byggföretagen egentligen numera, så det här handlar oftast om rent slarv. Det känns så onödigt, tycker jag.

Text: NINA NORDH