Det behövs bättre förståelse av mekanismerna bakom cancer för att öka behandlingarnas träffsäkerhet – både befintliga och kommande.

Det är en av utgångspunkterna i en ny avhandling från Andreas Hedblom, doktorand vid institutionen för laboratoriemedicin i Malmö, Lunds universitet. I denna ingår flera arbeten som beskriver funktioner i våra blodcellers mikromiljö, samt hur dessa kan användas i cancersammanhang.

En röd tråd i avhandlingen är de båda cellcykelproteinerna CDK1 och cyclin A1. Cellcykelproteiner styr bl.a. DNA-kopieringen vid celldelningen och har därmed en viktig roll för att kroppen ska utvecklas och fungera normalt. Andreas Hedblom visar bl.a. att CDK1 och cyclin A1 fyller viktiga funktioner för att upprätthålla balans mellan tillväxt och utmognad av benmärgsceller. Cyclin A1 är även viktig för uppbyggnaden av stamcellers mikromiljö i benmärg.

Kan öka kunskap om hur läkemedel fungerar

– Jag har särskilt undersökt leukemi och prostatacancer. Jag kom då fram till att felaktigheter i CDK1 och cyclin A1 i blodceller, eller i vårt nya målprotein PIP5K1α i prostataceller, kan främja canceruppkomst, förklarar Andreas Hedblom och fortsätter:

– Vid leukemi så hindrar CDK1 och cyclin A1 benmärgens stamceller från att mogna till funktionella celler som är viktiga för bland annat immunförsvar och kroppens syresättning. Cyklin A1 visade sig kunna reglera både mängden av och funktionen hos benmärgens stamceller.

Forskningen är intressant bl.a. mot bakgrund av det redan finns läkemedel i användning som blockerar CDK1. Kanske kan de nya rönen ge vägledning till varför behandling kan fungera både bra och mindre bra beroende på individ.

En av studierna i avhandlingen visar att behandlingsresponsen vid ATRA, en läkemedelstyp som förekommer vid leukemi, kan påverkas av mängden CDK1 hos patienten. Genom att mäta mängden CDK1 hos patienten finns det därför potential att förutsäga hur väl behandlingen kommer att fungera, menar Andreas Hedblom.

– Många cancerläkemedel ha en bred träffbild där även kroppens friska celler påverkas. Genom lära mer om cancersjukdomarna går det att hitta fler markörer samt nya mål för specifika behandlingar som kan ge bättre resultat och färre biverkningar, säger han.

Kolmonoxid – både skadligt och nyttigt

I en annan studie framkommer att enzymet heme oxygenase 1 (HO-1), som skapar kolmonoxid i små doser, kan bidra till reparationer av skador i arvsmassan, DNA.

– Det återstår mycket forskning, men jag tror absolut att kolmonoxid har en potential i framtida behandlingar. Det är en kontroversiell molekyl med tanke på att de flesta av oss förknippar den med ohälsosamma företeelser som bilavgaser och cigarettrök. Men kolmonoxid förekommer också naturligt i kroppen i mycket små mängder. Även vid eventuell medicinsk användning så är det fråga om mycket låga nivåer, berättar Andreas Hedblom.

Det är dock oklart om det är vid cancer som kolmonoxid har bäst förutsättningar. Andreas Hedblom tror i så fall att det sannolikt blir i kombination med andra behandlingar, t.ex. strålning.

I avhandlingen ingår också ett ännu opublicerat arbete där ett stort antal kemiska molekyler testats med sikte på ett läkemedel mot prostatacancer. Några av dem visar lovande resultat, och forskargruppen, som leds av docent Jenny L Persson, kommer att fortsätta studierna kring dessa.

Text och foto: BJÖRN MARTINSSON