Vetenskap & Hälsa

Vetenskap & hälsa

God utomhusmiljö i förskolan gagnar barnhälsan

2014-06-05

Det första numret 2014 av Bulletin från Arbets- och Miljömedicin (AMM) i Lund och Yrkes- och Miljödermatologi (YMDA) i Malmö hade temat ”Förskolemiljöer”. Vi återpublicerar fyra artiklar från detta nummer i samband med vårt tema om miljön i förskolan.

lekplats i grönska
Foto: Colourbox

Nästan alla barn mellan 1-5 år är på dagis. Att studera hälsofrämjande effekter i den miljön utmanar, eftersom svenska barn är friska redan från början. Utgångspunkten för detta flervetenskapliga projekt* var utomhusmiljön.

Som läkare spanade jag efter biologiska spår hos barnen. Tillsammans med miljöpsykologer valde vi förskolor med varierande utomhusmiljöer (yta, vegetation, nivåer, integration vegetation-lekplatser).

Miljöns kvalitét graderades och grupperades i HÖG och LÅG. Via mätningar, dagböcker, enkäter och deltagande observation (en forskningsmetod) samlade vi information om 169 barn 3-5 år på nio förskolor under en vecka.

Rörde sig mer – mer skydd mot UV-strålning – längre nattsömn – mindre övervikt

Vad fann vi?

Barnen i förskolor med HÖG, jämfört med LÅG, kvalité i utomhusmiljön var ute längre tid varje dag, tog fler steg per dag, hade fler energirika steg, blev skyddade av grönskan mot UV-strålning, hade längre nattsömntid vardagsnätter, var mer sällan överviktiga och hade smalare midjor som 5-åringar, men hade högre salivkortisolvärden (stresshormon).

Skillnader i socioekonomiska förhållanden förklarade inte dessa resultat.

Utforma förskolegårdar med träd och grönska

Slutsatsen att bra utomhusmiljöer är hälsosamt för barn är okontroversiellt, men förpliktar. Kommunplanerare bör uppmärksammas på dessa resultat och utforma förskolegårdar med träd och grönska.

Fyndet att barn i bra miljöer hade högre kortisolvärde motsäger rådande miljöpsykologiska teorier. Att barnen är ”stressade” i bemärkelsen ”mår dåligt” kunde vi inte observera.

Detta kan förklaras i andra medicinska termer: mobilisering av hormonsystem av fysisk rörelse ute under flera timmar och att hålla värmen i kroppen vid kyla.

Text: MARGARETA SÖDERSTRÖM, Institutionen för kliniska vetenskaper i Lund, Lunds universitet och forskare vid avdelningen för allmänmedicin och forskningsenheten i allmänmedicin, Institutionen för folkhälsovetenskap Köpenhamns universitet , Danmark.

Artikeln är återpublicerad från Bulletin, som är ett nyhetsbrev från Arbets- och Miljömedicin (AMM) i Lund och Yrkes- och Miljödermatologi (YMDA) i Malmö. Nyhetsbrevet innehåller information om verksamheten och den forskning som bedrivs vid båda enheterna. Det ger också utblickar i aktuella frågor inom området. Bulletin ges vanligtvis ut med fyra nummer per år.