Det första numret 2014 av Bulletin från Arbets- och Miljömedicin (AMM) i Lund och Yrkes- och Miljödermatologi (YMDA) i Malmö hade temat ”Förskolemiljöer”. Vi återpublicerar tre artiklar från detta nummer i samband med vårt tema om miljön i förskolan.
Fredrika Mårtensson, forskare vid SLU i Alnarp berättar här mer om forskningen kring utomhuslek och barns hälsa:
Utomhusleken tillför en unik kombination av utmaningar för det urbaniserade barnet som handlar om möjlighet till naturkontakt och fysisk utmaning under lekfulla former. I vår forskning (se Naturvårdsverket Rapport 6407 “Den nyttiga utevistelsen?”) har vi undersökt en rad olika samband mellan utomhuslek och barns hälsa.
En bra utemiljö är inte lika med dyrköpt lekutrustning. En mycket viktig sak är en småbruten struktur av många mindre platser, t ex dungar och buskar utspridda över ett vidare landskap som gärna får vara kuperat. Vi har sett att sådana rymliga och varierade gröna miljöer ger goda chanser till lek.
Mycket rörelse, både fysiskt och mentalt
Det handlar om lek som innehåller mycket fysisk aktivitet, men också om mental rörelse. Miljöpsykologiska teorier beskriver hur naturens distraktion i form av lövprassel, skuggspel och porlande vatten är sådant som fascinerar människan. Intrycken från naturen bidrar till att barns fantiserande blir mer associativt. De sociala sammanhangen blir mer öppna och flexibla och möjliga för det enskilda barnet att påverka, t ex genom att växla mellan olika lekteman, roller och platser.
Den fysiska aktiviteten som äger rum utomhus tenderar också att bli mer äventyrlig och innehålla moment av risktagande och en skräckblandad förtjusningen förknippad med sådant som höga höjder, olika naturelement och risken i att kunna gå vilse.
Ofta en fråga om kommunal planering
För Sveriges del är frågan om barns utevistelse och naturkontakt i hög grad en fråga om kommunal planering. Det är under loppet av dagen i förskolan barnen finner den tid och de kompisar som utomhusleken kräver.
Med en grön utemiljö vid förskolan vet vi att barnen får vara ute mer. Vi har också sett att utevistelse ett par timmar per dag kan ge rejäla nivåer av fysiskt aktiv lek om utemiljön ligger i direkt anslutning till lokalerna.
Där barnen är beroende av att vänta in varandra och ledsagas av vuxna kan de få lägre nivåer av fysisk aktivitet trots betydligt fler timmars utevistelse.
Det behövs en systematisk kartläggning av förskolors utemiljöer. Denna bör bygga på förståelse för hur den fysiska miljön bidrar till att barns lust att klättra, klänga och springa vidmakthålls under förskoledagen.
Text: FREDRIKA MÅRTENSSON, Docent och lektor vid Institutionen för Arbetsvetenskap, Ekonomi och Miljöpsykologi vid SLU, Alnarp.
Artikeln är återpublicerad från Bulletin, som är ett nyhetsbrev från Arbets- och Miljömedicin (AMM) i Lund och Yrkes- och Miljödermatologi (YMDA) i Malmö. Nyhetsbrevet innehåller information om verksamheten och den forskning som bedrivs vid båda enheterna. Det ger också utblickar i aktuella frågor inom området. Bulletin ges vanligtvis ut med fyra nummer per år.
