Vetenskap & Hälsa

Vetenskap & hälsa

Hur mår våra lärare?

2014-06-03
låt stå
Foto: Zoli Mikoczy

Förändringarna har avlöst varandra inom skolan under de senaste decennierna – nya betygssystem, ändrade regelverk, ökade krav från föräldrarna, mer administration och ny teknik är några exempel.

Nästan varje dag hör vi inslag om skolan i massmedia – oftast med fokus på elevernas resultat. Men hur är arbetsmiljön och hälsan hos lärarna?

Arbets- och miljömedicin i Lund har undersökt arbetsförhållandena vid 49 grundskolor i södra Sverige. Femhundratjugo lärare – 380 kvinnor och 140 män – besvarade en enkät med frågor om fysisk arbetsbelastning, smärta i muskler och leder och psykosocial arbetsmiljö.

Ett hundratal lärare deltog dessutom i intervjuer, där vi ställde öppna frågor om vilka faktorer de upplevde positivt respektive negativt i arbetet.

Vanligt med smärta i nacke-axlar

lärare och elev
Foto: Colourbox

Undersökningarna visade att den fysiska arbetsbelastningen låg på en bra nivå hos lärarna, jämfört med personal i många andra yrken.

Det fanns en del ergonomiska problem vid datorarbetsplatserna, men arbetet var varierande och de fysiska belastningarna innebar ingen större risk för skador. Trots detta var det vanligt med smärta i nacke-axelregionen, framför allt hos kvinnorna. Många relaterade smärtan till stress och muskelspänningar.

Omväxlande och utvecklande

Trots att media ofta ger en negativ bild av skolan, rapporterade lärarna en lång rad positiva faktorer i arbetsmiljön.

Majoriteten tyckte att kontakten med eleverna och att se deras utveckling var en positiv del av arbetet, liksom samarbetet med kollegorna.

Många tyckte om att undervisa och upplevde arbetet som omväxlande och utvecklande, med goda möjligheter till eget inflytande.

Omfattande administration stressar

En hög andel upplevde dock en pressad arbetssituation. Så många som 77 procent ansåg att de inte hade tillräcklig tid för att få arbetet utfört och 87 procent upplevde arbetet som mycket stressigt.

Vid intervjuerna angav lärarna att allt fler arbetsuppgifter lades på dem, utan att något annat togs bort. Många menade att mycket onödig tid gick åt till krångel med olika datorprogram och att den omfattande administrationen stal tid från eleverna och undervisningen.

läxböcker
Foto: Colourbox

En fjärdedel har förhöjd utmattningsnivå

Våra data visar att en fjärdedel av lärarna har en förhöjd grad av utmattning, vilket kan innebära risk för stressrelaterade sjukskrivningar och försämrad kvalitet i arbetet. Lärarnas genomsnittliga utmattningsnivå var betydligt högre än för de grupper inom sjukvården som vi undersökt med samma metoder.

Fyra problemområden som var särskilt kopplade till graden av utmattning identifierades: Höga känslomässiga krav, hög arbetsbelastning, bristande stöd och försämrad tilltro till sin egen förmåga.

Samtidigt hade ungefär en fjärdedel av lärarna låga värden för utmattning, vilket tyder på skiftande bilder och förståelse av uppgifter och krav i arbetet.

Utifrån dessa resultat utförde psykologen Katarina Karringer observationer och intervjuer av åtta lärare, var och en under en vanlig arbetsdag. Det framkom bland annat att lärarna upplevde en oro för att inte leva upp till omgivningens krav, vilket ledde till beteenden som hade negativa konsekvenser för deras välbefinnande.

Mer tid för planering och utvärdering

Det är alltså mycket angeläget med en förbättring av lärarnas arbetssituation. Lärarna önskar själva mer stöd och handledning, mer tid för planering och utvärdering, längre pauser och mer tid för återhämtning.

Ett intressant område är att belysa hur olika lärare ser på krav och möjligheter i arbetet, och hur stödet inom organisationerna kan utvecklas.

Inger Arvidsson Arbets-miljömedicin
Inger Arvidsson, Arbets-och miljömedicin i Lund. Foto: Roger Lundholm

En konkret åtgärd för att minska stressen är förenklad dokumentation och mer användarvänliga datorprogram.

En grupp med representanter från Lunds Universitet, kommun, skolledning och lärare, har bildats med syfte att utveckla och pröva metoder för en förbättrad arbetsmiljö för lärarna.

Text: INGER ARVIDSSON, Belastningsergonom Arbets- och miljömedicin i Lund

Artikeln har tidigare publicerats i Bulletin nummer 2 2014. Bulletin är ett nyhetsbrev från Arbets- och Miljömedicin (AMM) i Lund och Yrkes- och Miljödermatologi (YMDA) i Malmö.