Det kostbudskap som många ungdomar möter idag är att de ska äta lite fett och socker, men mycket fiber. Det är generella kostråd som är bra för de flesta av oss, men inte för de ungdomar eller elitidrottare som tränar mycket. De är i stället i riskzonen för att få energibrist, och de negativa effekter på hälsan som det kan leda till.

– När någon blir så kraftigt underviktig att man kan ställa diagnosen anorexia nervosa, då är det inte svårt för omgivningen att se att det är ett problem. Men både vi och andra forskare har sett att de allra, allra flesta idrottare som har energibrist inte är underviktiga, utan normalviktiga, säger Anna Melin.

Forskning om kostvanor och prestation

Anna Melin är idrottsnutritionist, doktorand vid Köpenhamns Universitet och biträdande forskare vid Lunds universitet.

Hon är med i ett forskarteam från Köpenhamn och Lunds universitet som har genomfört ett forskningsprojekt ”Energibrist och menstruationsrubbningar bland elitidrottande kvinnor”, där kostvanor och konsekvenser för hälsa och prestation har studerats. Hon har också mångårig erfarenhet av arbete med ätstörningar inom idrotten.

– Även om ätstörningar är vanliga inom idrotten, så har de flesta med energibrist inte någon ätstörning. Många vet bara inte hur mycket och vad de måste äta för att kompensera för ett så högt energibehov. Både energibrist och högintensiv träning minskar dessutom aptiten. Kombinationen av nedsatt aptit och energisnål mat gör det extra svårt att få i sig tillräckligt med energi.

Kostbudskapet från skolan kan lätt missförstås

– Om skolans budskap om vad som är bra mat bara fokuserar på att förebygga övervikt kan ju budskapet lätt bli missförstått. Det kan göra att både normal- och underviktiga barn blir rädda för att gå upp vikt.

– Jag skulle hellre se att skolan och även idrottsföreningar i stället fokuserar på glädjen i att röra sig och att äta varierad och god mat. Och att det ska vara trevligt att äta. Just det positiva budskapet tror jag är fantastiskt viktigt. Idag är det ofta så mycket negativt med förbud och tabun, och det tror jag kan få precis motsatt effekt.

– Från forskning inom idrotten vet vi att risken att utveckla en ätstörning ökar om ungdomar bara får beskedet att du behöver gå ner i vikt, men inte får någon professionell hjälp, säger Anna Melin.

Anna Melin pekar på hur viktigt det därför är att de familjer som har överviktiga barn och ungdomar erbjuds individuellt och professionellt stöd.

Hormonsystemet känsligare

Många barn och ungdomar tränar mer eller mindre varje dag och ibland flera pass om dagen. De har kanske ett pass gympa i skolan, spelar fotboll på rasterna och efter skolan går de vidare till någon idrottsträning. Då är det extra viktigt att fylla på energiförråden mellan träningspassen eftersom det kan vara svårt att få i sig tillräckligt bara genom att äta huvudmåltiderna.

– Energibrist i tonåren är extra bekymmersamt i och med att hormonsystemet hos ungdomar är känsligare än vad det är hos vuxna, och det är i den perioden i livet där kroppen och skelettet utvecklas allra mest, säger Anna Melin.

Inledningsvis kan energibristen göra att vi går ner ett par kilo, men därefter anpassar sig ofta kroppen till det lägre energiintaget och vikten minskar många gånger inte så mycket mer. Det som samtidigt händer är att det sker hormonrubbningar som påverkar många av kroppens olika funktioner.

Ökar risken för skador

Energibristen gör att hormoner som bland annat styr ämnesomsättning, reproduktion och tillväxt minskar i mängd och stresshormonerna ökar. Det i sin tur ökar risken för menstruationsrubbningar och nedsatt skelettstyrka, som kan lägga grunden för andra sjukdomar i framtiden.

– Detta tyder resultaten från vår studie av kvinnliga elitidrottare i Danmark och Sverige på och det har också visats i andra studier tidigare, säger Anna Melin.

I studier från USA har forskare sett att unga kvinnliga idrottare med ett restriktivt ätbeteende och menstruationsrubbningar har en större risk för muskel- och ledskador och nedsatt skelettstyrka, vilket kan leda till tidig benskörhet.

Minskad prestationsförmåga

Anna Melin berättar också om en annan vetenskaplig studie på unga kvinnliga elitsimmare där det visade sig att de simmare som hade ett restriktivt ätbeteende och menstruationsrubbningar fick sämre prestationsförmåga efter ett tolv veckors träningsprogram. De simmare som hade ett normalt ätbeteende och regelbunden menstruation förbättrade däremot sina sim-tider.

– Det visar att energibrist och dess konsekvenser inte bara påverkar hälsan negativt på lång sikt, men även prestationsförmågan här och nu, säger Anna Melin.

Fylla på energiförråd efter träning

– Det ungdomarna som tränar dagligen behöver tänka på är att fylla på energiförråden regelbundet under dagen, säger Anna Melin. De måste bli bättre på att lyssna på kroppens signaler och ta ansvar själva.

– Många kan behöva fylla på med extra energi under skoldagen. Det kan därför vara bra om de har med sig ett bra mellanmål till skolan, till exempel tunnbrödsrulle eller pitabröd fylld med ägg, kalkon eller skinka. Bara en frukt innehåller däremot inte tillräckligt med energi.

Text: NINA NORDH