Det börjar bli allt vanligare att klaffsjukdomar behandlas med nya och mer skonsamma metoder än tidigare.

Hjärtoperationer, där bröstkorgen måste öppnas upp och hjärtats pumpning tas över av en hjärt-lungmaskin börjar nu allt mer kunna ersättas av så kallad kateterteknik, där ingreppet kan göras direkt i det slående hjärtat.

Numera görs en liten del av klaffoperationerna med den nya tekniken, men detta förväntas öka kraftigt de närmaste åren.

Animation av en aortaklaffinläggning. (Källa: Edwards Lifescience)

– Katetermetoderna är mer skonsamma än de kirurgiska behandlingarna. Det gör att fler lättare kan klara av den här typen av ingrepp, som mycket gamla människor och patienter för vilka en operation av olika skäl innebär en hög risk. Det berättar röntgenläkaren Jan Harnek vid Skånes universitetssjukhus.

– Att lägga in ett implantat i den stora hjärtvenen med hjälp av kateteterteknik var något helt unikt när jag och thoraxkirurgerna Jan Otto Solem och Per-Ola Kimblad började jobba med detta för ungefär nio år sedan. Ingen hade tänkt på denna möjlighet för behandling av mitralisinsufficiens innan.

Mitralisklaffen läcker

Mitralisinsufficiens innebär att den så kallade mitralisklaffen mellan förmak och kammare i hjärtat läcker och hjärtat inte kan pumpa runt blodet optimalt. Se bild och faktaruta intill.

– Vi går in via en ven i på halsen och kan på så sätt föra in implantatet i den stora hjärtvenen som omger mitralisklaffen i hjärtat, säger Jan Harnek.

Det implantat som opereras in i hjärtat är gjort i ett material som efter sex veckor börjar förkorta sig och snörper därmed klaffbladen mot varandra. På så sätt slutar klaffen att läcka och belastningen på hjärtat normaliseras.

På väg att bli rutinmetod

Jan Harnek berättar att i januari 2009 startade man upp en fas 2-studie på patienter där den nya tekniken att behandla mitralisinsufficiens med kateterteknik används. Resultaten från den tidigare fas 1-studien på 72 patienter var lovande, och i fas 2 kommer 120 patienter att ingå.

Katetertekniken är fortfarande i sin linda när det gäller klaffoperationer, men för exempelvis ballongvidgning, så kallade kateterburna kranskärlsinterventioner, används denna teknik hos 75 % av patienterna.

Forskarna hoppas att metoden kan användas mer rutinmässigt i kliniken om ungefär ett år.

Även aortaklaffar kan opereras med den nya tekniken

Förträngning på aortaklaffen, så kallad aortastenos, behandlas på ett något annat sätt än förträngning av mitralisklaffen. En konstgjord klaff trycks in i den gamla klaffen samtidigt som den vidgas så att blodgenomströmningen blir mer normal.

– Vi når fram till aortaklaffen på två olika sätt. Ett sätt är via en artär i ljumsken, men om kärlen i ljumsken inte är lämpliga kan man även komma in via hjärtspetsen. Hjärtspetsen punkteras med en nål och via katetrar för vi in den konstgjorda klaffen i det slående hjärtat, säger Jan Harnek.

Inläggning av konstgjord aortaklaff i det slående hjärtat. Hjärtröntgenavdelningen på Skånes universitetssjukhus Lund.

– Klaffen monteras på en ballong och placeras med hjälp av röntgengenomlysning inuti den gamla utslitna klaffen. Det finns även möjlighet att lägga in en klaff i en tidigare kirurgiskt inlagd klaff som har blivit utsliten, vilket vi framgångsrikt har gjort vid ett tillfälle.

Jan Harnek berättar att de hittills har lagt in 41 klaffar på patienter med förträngningar i aortaklaffen med den nya tekniken. Av dessa var 10 via en artär i ljumske och 31 via hjärtspetsen.

Själva inläggningen sker på hjärtröntgenavdelningen på Skånes universitetssjukhus Lund, av ett stort team som består av radiologer, kardiologer, thoraxkirurger, anestesiologer, perfusionister samt sjuksköterskor från hjärtröntgen, anestesi, operation samt undersköterskor.

Under 2010 planerar man att ytterligare cirka 40 patienter ska kunna opereras med katetertekniken.

Text:  NINA HULT