Fler sätt att skaffa barn. Enklare att följa fosterutvecklingen. Nya möjligheter att förutsäga vad som kan hända efter födseln. Intresset för livets start är intensivt från många olika håll i samhället.
Mot denna bakgrund presenterades den senaste utvecklingen inom reproduktion, fosterliv och människolivets tidigaste utvecklingsstadier vid ett Berzeliussymposium i Malmö den 23-24 april 2014. Ett 100-tal deltagare från bl.a. forsknings- och sjukvårdsvärlden närvarade.
– Den tekniska utvecklingen ligger flera år före det som behövs kring i form av utredning, stöd och vård, konstaterade Kersti Lundin som är laboratoriechef på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.
I en nära framtid kan vi räkna med att det blir mer fokus på genetik och våra arvsanlag redan på embryonivå, tack vare förbättrad och billigare screeningteknik. Det går redan nu att söka efter en stor mängd sjukdomsanlag som kan få genomslag på kortare och längre sikt:
– Numera är det möjligt att göra en lika ingående genetisk analys av ett foster som av en vuxen människa. Men vill vi leta efter botbara sjukdomar som inträffar senare i livet? frågade sig Ulf Kristoffersson, docent vid Lunds universitet och läkare vid Labmedicin Skåne.
Trots de etiska dilemman som finns ser han det dock som viktigt att grundforskningen kan fortsätta utan att påverkas av tillämpningen. Frågan om hur vi ska ställa oss till de nya möjligheterna får inte hindra den vetenskapliga kunskapsutvecklingen, menade han.
Lagändringar på gång
Under uppsegling är även lagändringar som kan öppna fler möjligheter än idag att bli förälder genom s.k. assisterad reproduktion. I mitten av maj 2014 beräknas Justitiedepartementet presentera en utredning som tar upp frågan om ensamstående kvinnor ska ha möjlighet till insemination i Sverige. Under 2015 väntas på motsvarande vis resultaten från utredningar om donation av embryon respektive surrogatmoderskap.
Om det blir förändringar i lagen behöver de även en praktisk tillämpning. De nya grupper av föräldrar som kan tillkomma innebär mer av personliga utredningar, medicinsk behandling och föräldrastöd.
– Vi räknar med att en lagändring som öppnar för insemination av ensamstående kvinnor får stora konsekvenser. Det blir troligen en betydligt större grupp att hjälpa än lesbiska par som redan har möjlighet till donatorinsemination. I vården finns inte resurser för det idag, sade Kersti Lundin.
Tid och resurser behövs
Elia Psouni, docent i utvecklingspsykologi vid Lunds universitet, anser liksom Kersti Lundin att det behövs tid och resurser för att
samhället ska kunna leva upp till eventuella lagändringar. Hon forskar kring samspelet mellan barn och föräldrar. Individer och familjer som har fått tillgång till de nya tekniska utvecklingarna för reproduktion och vård vid livets början har olika styrkor och svagheter och därmed behov av olika sorts stöd, anser hon.
– I en pilotstudie som vi har gjort ser vi tecken på styrkor men även sårbarhet hos kvinnor som valt att bli ensamförälder genom insemination. Det kan innebära särskilt behov av stöd för att förebygga att föräldraskapets kvalité försämras vid stress, berättade Elia Psouni.
Text och foto: BJÖRN MARTINSSON
Artikeln är tidigare publicerad av Lunds universitet, 25 april 2014
