Delar av immunförsvaret kan styra insulinproduktionen vid diabetes. Det är innebörden av ett nytt och oväntat fynd från forskare vid Lunds universitet.

Forskarna upptäckte att ett av kroppens proteiner, CD59, har en dubbel funktion. Proteinet är en s.k. komplementhämmare och ingår i kroppens immunförsvar. CD59 är i denna roll väl utforskad sedan tidigare. Det är ett av kroppens vanligast förekommande proteiner och det balanserar verkan av vårt immunsystem så att den inte blir alltför stark.

Dubbel verkan

Det nya fyndet visar att proteinet fyller en viktig funktion även för kroppens insulinproduktion och att uttrycket av CD59-genen är påverkat vid diabetes.

– Kopplingen till insulinutsöndringen var helt oväntad, det är första gången som någon påvisar att en del av immunförsvaret har denna typ av dubbel verkan med betydelse för diabetes, berättar Ulrika Krus, forskare vid Lunds universitets diabetescentrum.

Proteinet framställs i cellkärnan och transporteras sedan ut till cellens membran (ytskikt) där det fullgör sin roll inom immunförsvaret. Men vid undersökning av kroppens betaceller, där det livsviktiga insulinet produceras, upptäcktes att en stor mängd av proteinet stannar kvar i inuti cellen. När forskarna plockade bort proteinet så minskade insulinsutsöndringen kraftigt.

Kompenserar för bortfall

Intresset för proteinet uppstod när forskarna undersökte ett större antal gener ur immunförsvaret i de langerhanska öarna, donerade från avlidna patienter. De fann då att den gen som kodar för CD59 hade högst uttryck. Vid försök på råttor därefter visade det sig att proteinet var nedreglerat i samband med diabetes. I mänskliga betaceller från avlidna diabetiker var däremot proteintet istället uppreglerat. Det kan eventuellt bero på s.k. kompensatoriska effekter där kroppen startar mekanismer som kompenserar för ett bortfall.

Den nyupptäckta mekanismen är relevant för både typ 1 diabetes och typ 2 diabetes.

– Det kan bli möjligt att utveckla en markör eller någon form av behandling med utgångspunkt i fyndet, men det återstår mycket forskningsarbete. Proteinet finns i olika varianter och först måste vi definiera exakt vilken variant som är verkningsfull i insulinutsöndringen, förklarar Anna Blom, professor i medicinsk proteinkemi vid institutionen för laboratoriemedicin i Malmö, Lunds universitet.

Text: BJÖRN MARTINSSON

Texten är tidigare publicerad av Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, 14 april 2014