Europeiska forskare, med bl.a. forskare från Malmö, har hittat 11 nya gener som kopplats till risken för högt blodtryck. Fynden kan öka förståelsen för hur kroppen reglerar blodtrycket och på sikt leda till nya sätt att behandla och förebygga högt blodtryck.
– Ju mer man lär sig om detta, ju längre listan blir, desto bättre kan man lägga pusslet. Inte för att förutse risken hos en enskild individ, det är det för svagt för, utan för att lära sig förstå de här mekanismerna. För sanningen att säga så har inte den forskande läkemedelsindustrin kommit fram till några genombrott gällande hjärt- kärlsjukdomarnas behandling utan vi väntar på nya läkemedel och därför kan detta vara mycket viktigt!, säger Peter Nilsson, professor vid klinisk kardiovaskulär forskning vid Lunds universitet i Malmö och överläkare vid Skånes universitetssjukhus, till Vetenskapsradion.
Läs mer och lyssna på hela inslaget från Vetenskapsradion den 21 februari 2014.
Avhandling om samband mellan hjärt-kärlproblem och högt blodtryck eller njurproblem:
Gentest kan visa vägen vid hjärt-kärlbehandling
Genetisk testning kan vara ett sätt att identifiera vilka individer som en viss hjärt-kärlbehandling fungerar på. Det framkommer i en ny avhandling från Lunds universitet. Avhandlingen fokuserar på sambanden mellan hjärt-kärlproblem och högt blodtryck eller njurproblem.
I avhandlingen undersöktes bland annat genetiska variationer av ett protein som kontrollerar återupptag av salt i njurarna. Till detta kopplades två olika behandlingstyper (betablockad och/eller vätskedrivande samt behandling med en cacliumantagonist).
Resultaten visade att patienternas blodtryck svarade olika bra beroende på de genetiska förutsättningarna och vilken av de båda behandling de fick. En slutsats är att framtida forskning kan leda till genetiskt designade läkemedel där man skräddarsyr behandlingen beroende på individens genotyp och att dessa kommer att leda till säkrare och effektivare behandling.
I avhandlingens konstateras också cystanin C, att ett blodprov som används för att uppskatta njurfunktionen, även är en markör för hjärt-kärlsjukdom. Risken orsakas dock inte av cystanin C i sig, utan detta återspeglar istället nedsatt njurfunktion och andra därmed förknippade riskfaktorer.
Patrik Svensson är doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö. Den 31 januari 2014 disputerade han på avhandlingen “The relationship between reduced renal function and cardiovascular disease”.
Text: Björn Martinsson
Nyhet från Instutitionen för kliniska vetenskaper, Malmö, Lunds universitet, 26 februari 2014