Föräldrarna vill samtala mer om föräldraskap och relationer i allmänhet. BVC-sjuksköterskorna känner sig osäkra i rollen som gruppledare och efterlyser mer utbildning. Men överlag är betyget gott för det föräldrastöd som erbjuds vid barnavårdscentralerna, visar vår forskning.
Psykisk ohälsa är ett av de största och snabbast växande folkhälsoproblemen bland svenska barn i dag. Tidigare forskning visar att en trygg uppväxtmiljö främjar barns utveckling och påverkar hälsan både fysiskt och psykiskt senare i vuxenlivet. Många föräldrar känner sig dock osäkra i sin föräldraroll och efterfrågar därför föräldrastödjande verksamhet.
Föräldrarstöd når inte alla
I Sverige inbjuds samtliga föräldrar att delta i ett basprogram inom barnhälsovården. Förutom hälsoundersökningar och vaccinationer innehåller det även stöd till föräldrar, individuellt och i grupp. Cirka 40 procent av föräldrarna deltar men föräldrastödet verkar inte nå de föräldrar som har störst behov.
Nya sätt att kommunicera
Den snabba tekniska utvecklingen av media och internet har medfört nya sätt att kommunicera och umgås. Föräldragrupperna vid BVC har haft ungefär samma utformning sedan starten på 1970-talet. Frågan är om föräldragrupperna, som de ser ut i dag, ger det stöd som föräldrar behöver och vill ha?
Forskningen undersöker föräldrars och BVC-sjuksköterskors erfarenheter av föräldragrupper inom barnhälsovården. Samtliga BVC-mottagningar i Region Skåne har kontaktats och cirka hälften deltar i de aktuella studierna.
Upplevs som meningsfullt
Resultatet visar att föräldrar generellt sett upplever föräldragrupper som meningsfulla och att deltagandet stärkte dem i deras föräldraroll. Över hälften av föräldrarna uppgav att de skapat nya relationer som innebar att de träffades och gjorde saker tillsammans utanför de ordinarie mötena.
Efterlyser mer information
Ämnen som togs upp under föräldragruppsträffarna stämde ganska bra överens med vad föräldrarna tyckte sig ha behov av. Dock kunde noteras att till exempel barnrelaterad samhällsinformation, information om föräldraskap i allmänhet och samtal om tobak, alkohol och droger var något som föräldrar önskade i högre utsträckning.
Olika slags grupper
Studien visade att majoriteten av alla BVC-sjuksköterskor bedrev föräldragrupper, vanligen både för förstagångs- och för flergångsföräldrar. Föräldragrupper som riktade sig till en speciell grupp av föräldrar, till exempel adoptivföräldrar, pappagrupper och unga föräldrar, var mer sporadiskt förekommande.
Pålästa BVC-sköterskor
De flesta föräldrarna upplevde att BVC-sjuksköterskorna var förberedda, pålästa och engagerade. Resultaten visade också att dessa föräldrar i högre grad uppgav sig vara stärkta i sin föräldraroll.
Även om BVC-sjuksköterskorna hade stor erfarenhet av att bedriva föräldragruppsverksamhet upplevde de en osäkerhet i sitt gruppledarskap och önskade utbildning i gruppdynamik och grupprocesser. Resultaten har bland annat publicerats i Journal of Child Health Care (2013) och ingår i Åsa Lefèvres licentiatavhandling: Early Parental Support in Child Healthcare.
Text: Erik Skogh
Texten är tidigare publicerad av Lunds universitet, 11 februari 2014
