Ett av de projekt som just nu pågår på Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus kan få stor betydelse för kvinnor över hela världen, särskilt i utvecklingsländer, där uppskattningsvis en kvinna var tredje minut dör av havandeskapsförgiftning. Målet är att få fram ett enkelt och säkert test för att tidigt kunna spåra de kvinnor som riskerar havandeskapsförgiftning.

Utveckling av diagnostikmetoder för havandeskapsförgiftning är Magnus Grams område. Han hör till Bo Åkerströms forskargrupp vid Lunds universitet och disputerade på just detta 2009. Sedan dess har han arbetat med att få fram ett så enkelt men samtidigt känsligt test att det kan användas som klinisk rutinmetod.

– Vi är nästan där nu och ligger precis i startgroparna att genomföra en större studie, berättar Magnus Gram. Går allt enligt planerna har vi ett testsystem för forskningssyfte klart under nästa år. Det som bland annat nu återstår att göra är en multicenterstudie för att säkerställa att alla labb som använder metoden får samma resultat.

Hoppas på tidig screening inom mödravården

Redan nu är flera större studier på gång runt om i världen där kopplingen mellan fritt fosterhemoglobin och havandeskapsförgiftning undersöks mer i detalj. Teorierna om vad som orsakar havandeskapsförgiftning väcktes för några år sedan av Stefan Hanssons och Bo Åkerströms forskargrupper. (Läs mer i artikeln ” Ett steg närmare en ny behandlingsmetod vid havandeskapsförgiftning”).

– Jag tänker mig att man i framtiden skulle kunna testa risken för havandeskapsförgiftning på MVC redan runt graviditetsvecka 13, säger Ulrik Dolberg Anderson. Då kan vi tidigt sätta in förebyggande behandling genom till exempel blodförtunnande mediciner (ASA-acetylsalicylsyra) om det skulle behövas.

– Det gör att risken för havandeskapsförgiftning skulle kunna minskas. För fostret är vinsterna stora om mamma inte får preeklampsi, då risken för tillväxthämning eller prematur förlossning minskar betydligt.

Stort behov av förebyggande vård i utvecklingsländer

Det är ovanligt att man får havandeskapsförgiftning innan den 28:e graviditetsveckan, men om Lundaforskarnas teorier stämmer börjar de skador som fritt fosterhemoglobin orsakar redan månader tidigare. Orsaken tycks vara att hemoglobin från fostret kommer över till mammans blod. Utan de skyddande röda blodkropparna kan hemoglobinet orsaka skador inne i kärlen och i kroppens organ.

I Sverige har vi förhållandevis få allvarliga fall av havandeskapsförgiftning tack vare täta kontroller på mödravårdscentralen där man tidigt upptäcker förhöjt blodtryck och protein i urinen. I utvecklingsländer är problemet stort, med många fler allvarliga komplikationer hos både mamman och barnet. I de allvarligaste fallen kan havandeskapsförgiftning bli livshotande, med ett snabbt förlopp där kvinnan behöver förlösas akut med kejsarsnitt.

– Vårt mål är att få fram ett test som förutom att det är billigt och enkelt, också är lätt att att använda och tolka, säger Magnus Gram. Vi vill att det också ska kunna användas i utvecklingsländer där sjukvården har mer begränsade möjligheter.

Text: NINA NORDH