Hur vanligt är det att vi blir sjuka efter ett fästingbett? Och vilka bakterier sprids den vägen?
Det är frågor som sedan 2007 studeras med hjälp av vårdcentraler över hela landet.
– De preliminära resultaten från studien visar att det är lägre risk att smittas av borrelia än vi tidigare trott, berättar Katharina Ornstein som är den fästingexpert från Skåne som har engagerat sig i studien. Hon är överläkare och verksamhetsansvarig för närsjukvården inom Hässleholms sjukhusorganisation, sedan november ansvarig för verksamhetsområde infektion i Kryh (där bland annat sjukhusen i Kristianstad, Ystad, Hässleholm ingår).
I Skåne är ett tiotal vårdcentraler i östra Skåne, från Knislinge i norr till Ystad i söder, med i den så kallade STING-studien, som leds av professor Pia Forsberg vid Linköpings universitet.
– Om du har blivit fästingbiten kan du ta med fästningen till vårdcentralen och får då fylla i ett formulär med frågor om var du har blivit biten, hur länge fästingen har suttit, om du tidigare fått behandling för borrelia osv. Sedan tar vi också ett blodprov. Efter tre månader kommer du tillbaka för en uppföljande undersökning.
Var femte fästing bär på Borrelia i nordöstra Skåne
Den fästingburna sjukdom forskarna hittills har tittat på är framför allt borrelia, som är den vanligaste bakterien hos fästingar. Ungefär var femte fästing som har lämnats in i nordöstra Skåne bär på borreliabakterier.
– Det är ungefär som snittet i riket, men något mindre än i exempelvis i kustområdet i Blekinge där mer än var tredje fästing i studien visat sig bära på borreliabakterier, säger Katharina Ornstein.
– Med hjälp av DNA-baserad teknik tar vi reda på vilken typ av bakterier som finns inne i fästingen. Dessutom tittar vi på själva fästingen, vilket stadium den är i, hur länge den har suttit och sugit blod osv. Vi undersöker också om det finns antikroppar i patientens blod, dels direkt och dels efter två månader.
Tar tid att bli smittad
Det har bland annat i STING-studien visat sig att fästingen måste sitta fast relativt länge på huden för att vi ska bli smittade av borreliabakterier.
Enligt studiens preliminära resultat har bara en mycket liten del av de som blivit fästingbitna har fått borrelia, ungefär 3 % i studien så här långt. Man brukar säga att om fästingen har suttit fast mindre än 24 timmar är risken att bli smittad av borrelia relativt liten. Det bekräftas också av STING-studiens resultat.
– Vi tror att en orsak kan vara att borreliabakterien i vanliga fall sitter fast i fästingens tarm och att det tar tid innan bakterierna har rört sig därifrån till fästingens mun, berättar Katharina Ornstein.
– När fästingen biter sig fast i huden för att suga blod finns alltså inte borreliabakterierna i fästingens saliv, utan på något sätt känner bakterierna av att nu är det dags för mig att spridas vidare. Det bakterierna då behöver göra är att byta ”kostym” för att bli mer rörlig och ta sig från fästingens tarmsystem till munnen. Där kan den fortsätta vidare över till det nya värddjuret. Genom att ändra utseende och byta ”kostym” kan borreliabakterien kila emellan tarmcellerna i fästingen och slinka vidare till människan.
Utveckla nya diagnosmetoder och vaccin
I sin tidigare forskning har Katharina Ornstein studerat just borreliabakteriens ”kostym” – vilka olika proteiner som finns på borreliabakteriernas yta – dels för att bättre förstå förloppet när olika arter av borrelia sprids mellan olika värddjur, dels för att använda kunskapen för att utveckla nya diagnosmetoder . (Läs mer i artikeln ”Modern teknik spårar borrelia”.)
– Det här är också kunskap som vi har nytta av i arbetet med att ta fram ett vaccin mot borrelia. Det vaccin som togs fram i USA för några år sedan byggde på den ”kostym” som borreliabakterien har när den sitter i fästingens tarmsystem. Tanken var att immunförsvaret snabbt skulle kunna inaktivera borreliabakterien redan när den satt i fästingens tarmar.
I Europa prövar man ett annat borreliavaccin för människor eftersom det amerikanska vaccinet togs bort från marknaden då vaccinerade som fick ledbesvär stämde läkemedelsföretaget. De kliniska prövningar som gjordes på borreliavaccinet i USA visade dock inte att fler personer fick ledbesvär än de som inte fick vaccinet. Nu är ett nytt vaccin på gång, men man räknar med att det dröjer ytterligare några år innan det är klart.
Söka hjälp på din vårdcentral
Till dess handlar det om att vara uppmärksam på fästingbett och eventuella hudutslag. Och att söka hjälp på din vårdcentral om du är orolig att du har smittats av borrelia.
– När jag i mitt arbete som infektionsläkare möter en patient med symtom som skulle kunna tyda på borreliainfektion börjar vi alltid med att försöka nysta i det tillsammans. Hur stor är risken för att det skulle kunna vara borrelia? Har du blivit fästingexponerad? Har du hund eller katt? Har du haft något hudutslag? En del kommer då ihåg att de ju faktiskt hade det, men att det bleknade bort och att de inte hade ont av det då. Det är viktigt att alltid vara uppmärksam på att hudutslag faktiskt kan bero på borrelia.
– Vidare undersöker jag de olika kliniska tecknen hos min patient, och om det finns antikroppar i blodet. Misstänker jag någon form av påverkan på nervsystemet tittar jag även på om det finns inflammationstecken och borreliaantikroppar i spinalvätskan.
Råd för att minska risken att bli smittad av borrelia
Några råd som Katharina Ornstein ger oss som vistas mycket i naturen eller som har husdjur, och som vill minska risken att infekteras av borreliabakterien:
• Om det är möjligt, bär stövlar, långbyxor och långärmade tröjor när du vistas i områden där mycket fästingar finns. Säsongen för fästingar brukar räknas från mars till november, när temperaturen är över ungefär fem grader.
• Håll utkik efter fästingar på huden och ta bort dem så fort som möjligt, helst inom 24 timmar. Ta för vana att varje kväll leta efter fästingar på ditt barns hud – titta extra noga där fästingarna gärna biter sig fast som i armhålan, ljumskarna, i naveln, bakom öronen, på halsen, vid hårfästet osv. Det är också bra att regelbundet leta efter fästingar på din hund, katt eller andra husdjur.
• En ofarlig bettreaktion kan uppstå i samband med fästingbettet men om hudrodnaden kvarstår, eller kommer efter en till fyra veckor, sök sjukvården för behandling. Hudrodnaden är ofta ringformad, men kan även vara oval eller oregelbunden till formen. Den brukar växa och så småningom blekna allt eftersom bakterien sprider sig i huden.
• Det är inte alla som får (eller upptäcker) hudrodnad i samband med ett fästingbett så var även uppmärksam på andra symptom som kan tyda på borrelia. Ofta får man också mer allmänna symptom som muskel- och ledvärk samt feber. (Läs mer i artikeln ”Modern teknik spårar borrelia”.)
• Ring Sjukvårdsrådgivningen 1177 om du behöver råd.
Text: NINA NORDH
