I de flesta fall ställs diagnosen borreliainfektion med hjälp av patientens sjukdomshistoria och kliniska tecken, i kombination med ett blodprov som visar om immunförsvaret har reagerat och bildat antikroppar mot borrelia.

Men i vissa fall kan det dessutom behövas mer direkta metoder för att se om någon har en pågående borreliainfektion. Klinisk mikrobiologi vid Labmedicin inom Region Skåne är ett av få laboratorier i Sverige som erbjuder den så kallade PCR-metoden för borrelia.

– Analys av antikroppar i blodet är grunden för provtagning vid borrelia, men det är en indirekt metod som har sina begränsningar, berättar överläkare Katharina Ornstein vid Skånevård Kryh som för några år sen var med och arbetade fram PCR-metoden för borrelia.

– Vissa proteiner kan likna varandra och därför ger inte antikroppar ett 100-procentigt svar på att det är borrelia man har reagerat på. Det tar ofta också några veckor innan immunförsvaret har reagerat så mycket på borreliabakterien att det går att hitta antikroppar i blodet. Ytterligare en begränsning är att du inte heller vet om det är en pågående infektion eller inte.

Därför används numera Borrelia-PCR som komplement till övriga diagnosmetoder. Det gäller särskilt vid ledbesvär och oklara hudutslag i de fall man misstänker en borreliainfektion.

Vid misstanke om att borrelia har spridit sig till nervsystemet görs också i vissa fall Borrelia-PCR i spinalvätskan (ryggmärgsvätskan). Läs mer i artikeln ”Obehandlad borrelia kan sprida sig till nervsystemet”.

En DNA-baserad metod

PCR står för Polymerase Chain Reaction. Det är numera en av de mest använda molekylärgenetiska metoderna och togs fram av en amerikansk forskare i början av 80-talet.

– PCR-metoden utnyttjar möjligheten att göra kopior av DNA på konstgjord väg, förklarar Ann Cathrine Petersson som är mikrobiolog vid Klinisk mikrobiologi. På så sätt kan man på bara några timmar föröka mängden av den DNA-sekvens man letar efter miljontals gånger så att den lättare går att upptäcka i provet. Det är också möjligt att beräkna mängden av DNA-sekvensen i provet utifrån hur snabbt vi ser att kopior tillverkas.

Analyser av ledvätska

– Vi har sett att Borrelia-PCR fungerar otroligt bra för att spåra borreliabakterier i ledvätska, säger Ann Cathrine Petersson. Det upptäckte vi av en händelse 2004 när vi hade en patient med ledbesvär där vanliga bakteriologiska tester inte kunde ge svaret på vad som orsakade besvären.

– Samtidigt höll Katharina på med att utveckla en snabb PCR-metod för borrelia, berättar Ann Cathrine Petersson vidare. När vi testade den nya metoden kunde vi visa att det fanns mycket borreliabakterier i ledvätskan från patienten. Det kunde vi också se med en långsammare form av PCR-metod som spårar bakterier mer generellt. Det var då vi förstod att metoden skulle bli mycket användbar.

Så här kan resultatet se ut när ett prov har körts i den apparat som utför Borrelia-PCR. Kurvorna återspeglar bildandet av Borrelia-DNA. Ju större mängd Borrelia i provet, desto tidigare ser man ökningen av DNA i form av en kurva i diagrammet. Den gula kurvan i diagrammet illustrerar i detta fall ett patientprov från ledvätska där det fanns borreliabakterier, och den röda kurvan visar att det förekommer borreliabakterier i spinalvätska (ryggmärgsvätska). Bild: Ann Cathrine Petersson, Klinisk mikrobiologi, Labmedicin inom Region Skåne.

Borrelia-PCR för kliniskt bruk

Sedan 2009 erbjuder Klinisk mikrobiologi i Lund Borrelia-PCR för kliniskt bruk.

– Vi får in prover från stora delar av Sverige, berättar Ann Cathrine Petersson. Vi har också kapacitet för ytterligare prover om det skulle behövas. I vårt uppdrag ingår också att stötta andra labb som vill börja använda exempelvis den här metoden. Det krävs ett stort arbete med validering av metoden så hittills är det vad vi vet bara vi och Klinisk mikrobiologi vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg som använder Borrelia-PCR för kliniskt bruk.

Text: NINA NORDH