Resultaten visar att koldioxidutsläppen från Sveriges matsektor skulle minska med hela 10-20 procent om vi drog ner på köttkonsumtionen till rekommenderad nivå. Samtidigt skulle vi frigöra en jordbruksareal som motsvarar 10-20 procent av Sveriges jordbruksmark.

– Varje år äter vi svenskar 70 kg kött och charkprodukter, varav 62 kg utgörs av rent kött. Det är 20 kg mer än vad som rekommenderas, säger Elinor Hallström, nutritionist och doktorand i energi- och miljösystem vid Lunds Tekniska Högskola och den som initierat och genomfört forskningen.

Rött kött och charkprodukter konsumeras mest

Hennes resultat visar också att tre fjärdedelar av konsumtionen utgörs av rött kött från nöt och gris medan en fjärdedel av köttprodukterna konsumeras i form av charkuteriprodukter. Siffrorna förvånar henne.

– Rött kött ska man ju hålla igen på, det vet de flesta. Det är också anmärkningsvärt att charkprodukter är en så stor del av konsumtionen. Korv, leverpastej, bacon och andra behandlade köttprodukter innehåller rätt så mycket dåligt fett och ökar risken för vissa typer cancer.

Näringsmässig vinst

Enligt Elinor Hallströms beräkningar skulle vi göra en näringsmässig vinst om vi bantade köttintaget. Intaget av energi, fett och mättat fett skulle minska, vilket Elinor Hallström ser som ett plus, eftersom vi generellt äter för mycket av dessa näringsämnen.

Även proteinintaget skulle minska men det skulle troligtvis inte ha någon negativ effekt eftersom de flesta äter mer protein än vad som är nödvändigt.

På minus-sidan står ett halverat intag järn och zink. Om intaget av mineraler blir för lågt rekommenderar Elinor Hallström att man äter mer av baljväxter eller andra grönsaker som innehåller rikligt av just zink och järn – viktigt inte minst för kvinnor i fertil ålder.

Olika sätt att räkna på

När Elinor Hallström räknar på vårt köttintag har hon utgått från rent kött utan ben före tillagning.  Det är också det Livsmedelsverket utgår från.

Men när exempelvis Jordbruksverket pratar om köttkonsumtion utgår de från slaktvikten inklusive ben, vilket gör att officiell statistik kan pendla mellan 30 procent.

– Inget är egentligen rätt eller fel, men att jämföra äpplen och päron blir förvirrande för konsumenterna, påpekar Elinor Hallström som rekommenderar att olika företrädare blir tydligare med att visa hur just deras siffror räknats fram, något som idag sällan görs.

I sin forskning har Elinor Hallström samarbetat med Elin Röös, Sveriges Lantbruksuniversitet och Pål Börjesson, professor i miljö- och energisystem, LTH.

Nyhet från Lunds universitet 28 november 2013