Att ha lågt betyg i gymnastik i grundskolan, kan det ha betydelse för hälsan när man är äldre? Simon Timpka som studerade till läkare blev nyfiken och tänkte sig forska i ämnet en sommar eller två. Men fastnade och nu 5 ½ år senare är han nybliven doktor i ortopedi vid Lunds universitet på en koppling få verkar ha studerat innan: samband mellan skolbetyg i gymnastik och besvär från rörelseorganen senare i livet.

Simon Timpka är på sluttampen av sina läkarstudier, han arbetar som allmäntjänstgörande läkare, just nu på akutmottagningen vid Skånes universitetssjukhus i Malmö. Parallellt med studierna har han forskat på en idé han fick:

– Jag ville undersöka vad skolidrotten betyder för hälsan när man blir äldre och då med fokus på rörelseorganen.

Det här kunde Simon Timpka tänka sig var ett lämpligt ämne för en eller två somrar som sommarforskarstipendiat vid universitetets medicinska fakultet. Hit kan studenter söka som vill bedriva ett forskningsprojekt inom ramen för sin utbildning.

Etikprövning behövdes

Simon Timpka tog sig till de kommunala arkiven i Lund för att samla in data om gymnastikbetyg hos elever som gick ut grundskolan i kommunen mellan 1974 och 1976. Dessa uppgifter tänkte han därefter länka samman med regionala sjukvårdsregister. Men för att kunna göra det sistnämnda måste en etikprövning göras. Och här fick han hjälp av Martin Englund, epidemiolog och forskare i ortopedi vid Lunds universitet:

– Vår etikansökan gick igenom så Simon kunde fortsätta med att se hur det hade gått för eleverna fram till nu. Och det då utifall de har anlitat sjukvården för, i första hand, besvär i rörelseorganen.

Resultatet redovisades i en rapport år 2010 som gav vid handen att kvinnor med låga gymnastikbetyg i grundskolan drabbades senare i livet i högre grad av sjukdomar i rörelseorganen, och särskilt då smärta i mjukdelarna.

Resultat inspirerade till forskarstudier

Forskningsresultatet väckte ett intresse hos Simon Timpka att gå vidare. Och genom att han fått kontakt med den etablerade registerforskningen vid Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet öppnade sig en möjlighet att få hjälp med att forska mer i ämnet. Han beslöt sig för att satsa på en doktorsavhandling med Martin Englund som handledare.

– Det är en stor förmån att ha fått följa Simon genom hans arbete. Att se vad låga skolbetyg i gymnastik har för betydelse för, i första hand, hälsan i rörelseorganen genom en så lång tidsperiod som 30-40 år, det har mig veterligen ingen gjort förut. Och det är fascinerande att kunna studera hur samkörning med sjukvårdsregister kan relatera till senare sjukdomar, säger Martin Englund.

Utan tillgång till personnummer hade det inte varit möjligt att kunna studera vad som hände med skoleleverna genom åren.

Lågt gympabetyg – fler sjukskrivningsdagar hos kvinnor

Efter den första delstudien genomförde Simon Timpka så en uppföljning av gruppen som undersökts i det första skedet. Nu ville han veta vilken betydelse gymnastikbetyget i nian har haft för framtida sjukskrivning, läkarbesök i primärvård samt inläggning på sjukhus.

Undersökningen visade att kvinnor med lågt betyg hade fler dagar med sjukskrivning och fler läkarbesök. Möjligen hade de även fler inläggningar på sjukhus, men där kunde inte resultatet sägas vara statistiskt säkerställt.

– I min tredje delstudie tittade jag på om det fanns något samband mellan muskeltester vid mönstringen till den allmänna värnplikten och smärta från rörelseorganen. Min hypotes var att män med låg muskelstyrka hade mer smärta än vältränade. Men det visade sig vara precis tvärtom, säger Simon Timpka.

Han tänker sig att resultatet skulle kunna förklaras med att män med låg muskelstyrka inte i samma grad utsätter sig för aktiviteter som kan ge upphov till framtida smärta.

Låg muskelstyrka ökar risk för förtida död – hos män

I den fjärde och avslutande delstudien för doktorsavhandlingen följde Simon Timpka en grupp män från det att de mönstrade 1969/1970 och fram till nu. Genom nationella register över sjukhusvård och orsak till död framkom att män med inledningsvis låg muskelstyrka hade ökad risk för förtida död och det även då det var sjukdomar i hjärta och kärl som låg bakom dödsfallet. Medan däremot män med hög muskelstyrka i unga år hade minskad risk för sjukdom orsakad av syrebrist i vävnader såsom hjärtinfarkt och stroke.

– Jag har i min avhandling kunnat presentera nya fakta, men varför det är så här, hur sambanden ser ut mellan muskelstyrka och hjärt- och lungfunktion, det kvarstår att undersöka. För det är fortfarande ganska okänt hur stor roll muskelfunktionen har för framtida sjukdom, särskilt när den studeras oberoende av hjärt- och lungfunktion, säger Simon Timpka.

I den tredje och fjärde delstudien plockade Simon Timpka ut olika data värnpliktsregistret samlat in vid hälsokontrollerna av rekryterna.

– De här viktiga grundläggande delstudierna hade inte kunnat genomföras utan mönstringsregistret, inflikar Martin Englund. Ur forskarssynpunkt mister vi nu genom avskaffandet av den allmänna värnplikten en väldigt användbar källa för registerforskning samtidigt som en hälsokontroll av hög kvalitet dras in.

Visar på skillnader mellan män och kvinnor

För den nyblivne doktorn i ortopedi väntar närmast att bli klar med AT-tjänstgöringen så att legitimation kan hämtas ut för den ”vanlige” doktorn också. Men därefter kan fortsatt forskning vara av intresse:

– Ja, en kombination i så fall. Och jag skulle t.ex. vilja gå vidare med någon ny långtidsobservation där kvinnors hälsa undersöktes med start i barndomen, säger Simon Timpka.

Skolbetyg i gymnastik är en möjlighet som finns för att kunna fånga upp något om kvinnors fysiska status i unga år, värnpliktsregistret omfattar ju i huvudsak mäns kondition.

 Förebyggande insatser

– Min avhandling visar på skillnader mellan män och kvinnor som man kan gå vidare på. Till exempel att det bara hos kvinnor jag fann samband mellan lågt betyg i gymnastik och besvär från rörelseorganen 30 år senare, det var inte så för männen i undersökningen. Det här ger ju också slutsatsen att flickor i tonåren kan vara en viktig grupp att tidigt rikta förebyggande insatser mot för att förhindra ohälsa högre upp i åldrarna, avslutar Simon Timpka.

Sambandet mellan skolidrott och ohälsa var det mest spännande att studera för här var minst gjort sedan tidigare, säger Simon Timpka.

Text & foto: Anna-Mi Wendel

Artikeln är tidigare publicerad av Lunds universitet, 30 oktober 2013