Forskare vid Lunds universitet samarbetar med barnhabiliteringen i Skåne för att utveckla enklare och pålitligare sätt att ställa diagnosen autism.

Redan vid tre års ålder kan man upptäcka barn med autism. På så sätt kan dessa barn tidigare få den hjälp de behöver.

Resultatet från två olika frågeformulär (så kallade observationsskalor) som BVC–sköterskor i Malmö och föräldrarna har fyllt i för totalt sett 2200 barn, jämförs med den bedömning som barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) sedan gör för de barn där man misstänker autism.

– Enligt våra preliminära resultat verkar observationsskalorna vara användbara och bidra till att man tidigare, kanske redan vid tre års ålder, kan upptäcka barn med autistiska drag och remittera för bedömning till ett neuropsykiatriskt team, berättar Maria Råstam. Hon är professor och överläkare i barn- och ungdomspsykiatri vid Lunds universitet och Division Psykiatri/Skånevård Sund.

– I samband med utvärderingen av metoden har vi också utbildat ett hundratal BVC-sköterskor i Malmö om hur man tidigt kan upptäcka autismspektrumstörningar, berättar Maria Råstam. Utbildnings- och informationsmötena har varit uppskattade. Särskilt har sköterskorna uttryckt att de behöver mer kunskap om tidiga tecken på lindrig autism hos barn utan utvecklingsstörning. Det är bra ju tidigare man hittar dessa barn och kan sätta in stöd.

Kompensera med andra förmågor

Gemensamt för olika former av adhd och autism är att diagnosen kan se olika ut under livsloppet. En del barn kan delvis kompensera sina besvär på olika sätt och får kanske inte en diagnos ställd förrän i högstadiet när högre krav börjar ställas i skolan och i kamratlivet.

Under senare år har också allt fler fått diagnoserna adhd och autismspektrumstörning. Det kan bero på att skolan och sjukvården numera är bättre på att upptäcka dessa barn och ställa en diagnos, men det kan också vara något i vår miljö eller vårt sätt att leva som driver fram detta.

– En stor del av förklaringen är att diagnoskriterierna under de sista 30 åren har utvidgats till att även omfatta ”lindrigare” fall, berättar Maria Råstam. Men det är fortfarande så att diagnosen bara ställs om det finns ett funktionshinder.

Behöver mer pedagogiskt stöd i skolan

Barn med autismspektrumstörning och adhd behöver ofta hjälp med att komma igång med en arbetsuppgift. För båda grupperna är också struktur och förutsägbarhet viktigt. Många barn med autism föredrar därför att jobba individuellt med läraren. För att det ska fungera bra behövs en anpassning av skolans pedagogik till dessa barn menar Maria Råstam.

– I dagens skola måste man till exempel vara väldigt självgående, säger Maria Råstam. Och då tycker jag inte att det är så konstigt om fler får diagnosen autismspektrumstörning och ADHD. Det är ofta när barnen får svårt att klara skolan som man upplever problem, tar kontakt med sjukvården och en diagnos så småningom ställs.

– Jag tror att en del barn kanske inte skulle behöva komma till barn- och ungdomspsykiatrin för att få en diagnos om undervisningen i skolan hade varit mer individuellt anpassad. I de mer lindriga fallen brukar det ofta fungera bra med att först pröva att ge barnen extra stöd i skolan i form av struktur, ordning och reda.

– Jag skulle önska att det fanns möjlighet till mer samarbete mellan skola, skolhälsovård, primärvård, lärare och barnpsykiatri, säger Maria Råstam.

Text: NINA NORDH

Läs också artikeln ”Tvillingar hjälper forskare förstå autism och adhd”